Formas-medel till SLU för forskning inom hållbar livsmedelsproduktion
Fem projekt vid SLU har beviljats medel inom Formas utlysning för hållbar livsmedelsproduktion. Projekten tar tillsammans ett brett grepp om olika delar av livsmedelskedjan och ska bland annat studera potentialen för att producera mat från grön biomassa, hur vi når ett fossilfritt jordbruk Sverige, hållbar digitalisering inom mjölkproduktionen och hur man kan mäta och minska förlusterna av nötkött på gårdsnivå.
Formas skriver i sin nyhet om utlysningarna inom hållbar livsmedelsproduktion och djurskydd samt djurvälfärd att det här är områden som är högaktuella med anledning av pandemin, som har belyst behovet av en tillförlitlig livsmedelsproduktion.
– Under pandemin uppmärksammades detta särskilt och regeringen utnämnde för första gången livsmedelsproduktionen som samhällsviktig, säger Jessica Ekström, forskningssekreterare vid Formas och ansvarig för utlysningen Hållbar livsmedelsproduktion.
Utlysningen betonar också vikten av samarbete mellan forskare och praktiker och mellan akademi och näringsliv.
– Dels gör det att smarta och hållbara arbetssätt får snabbare genomslag i praktiken, dels att dessa arbetssätt når fler producenter, säger Jessica Ekström.
Ulf Emanuelsson är professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU och har forskat länge kring produktionssjukdomar hos mjölkkor.
– Jag tycker att det är fantastiskt roligt och bra att Formas stöttar det nationella forskningsprogrammet för livsmedel med bidrag till dessa högst relevanta projekt. Särskilt roligt är det att se att SLU visar framfötterna inom ett område som är så viktigt för en hållbar framtid för Sverige, säger Ulf Emanuelsson.
Projekten vid SLU, som beviljas mellan 6,2 och 8 miljoner kronor vardera, är:
GreenLeaFood – Ökat livsmedelsvärde från gröna blad
Projektledare: Eva Johansson, Institutionen för växtförädling
Kan gräs bli till mat? Projektet GreenLeaFood ska studera hållbart producerad bladbiomassa från produkter med låg klimatpåverkan som t.ex. täck- och mellangrödor, foderväxter, betblast och gräsklipp, för att se om det går att utvinna ämnen som kan bidra till goda och näringsrika livsmedel. Projektet ska sedan ta fram metoder för att utvinna sådant som livsmedelsindustrin har nytta av och tycker är intressant. Utvinningen av de värdefulla komponenterna kommer att göras i Växtproteinfabriken i Alnarp.
Fossilfritt jordbruk i Sverige – hur når vi dit?
Projektledare: Per-Anders Hansson, Institutionen för energi och teknik
För att uppnå en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning behöver vi ställa om till ett fossilfritt jordbruk. Detta understödjs av en mängd nationella och internationella måldokument och överenskommelser, ändå finns det väldigt lite kunskap om hur processen för att uppnå fossilfrihet faktiskt ska genomföras i verkligheten. Per-Anders Hanssons projekt kommer att ge grundläggande förståelse för hur svenskt jordbruk kan övergå till fossilfri produktion, vilka ekonomiska och miljörelaterade konsekvenser detta kommer att få, vilka beteendemässiga drivkrafter och hinder som finns för en övergång till fossilfritt jordbruk och hur politiska åtgärder kan stödja en övergång. Projektet kommer även att studera om och hur lantbrukets resiliens (förmåga att producera även när man blir utsatt för oväntade men allvarliga störningar) kan förbättras genom en övergång till lokalt producerad energi.
Kartläggning av vägen mot hållbar digitalisering inom mjölkproduktionen
Projektledare: Ulf Emanuelsson, Institutionen för kliniska vetenskaper
Projektet vill undersöka hur digitala verktyg används inom svensk mjölkproduktion, samt hur dessa påverkar social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. En sådan kartläggning är viktig för att förstå hur digitala verktyg kan utnyttjas till sin fulla potential och bidra till en hållbar utveckling inom svensk mjölkproduktion.
Förlust av nötkött inom primärproduktionen i Sverige: mängder, orsaker, livsmedelspotential och klimat- och ekonomiberäknade åtgärder.
Projektledare: Ingrid Strid, Institutionen för energi och teknik
Varje år avlivas tiotusentals nötkreatur på svenska gårdar för att de skadas eller exempelvis har en svår förlossning, men även på grund av sjukdomar och tillstånd som gör att djuret inte kan skickas på slakt. Forskarna inom det här projektet vill ta reda vilka insatser på gårdsnivå som skulle kunna leda till att färre djur behöver avlivas, och om de ändå behöver avlivas, hur ett modernt system för nödslakt skulle kunna rädda det nötkött som har livsmedelspotential, inklusive klimatvärdet av detta. Även gårdsekonomi och djurvälfärd kommer att analyseras.
Projektet kommer också att bidra till välbehövliga data över förlusterna inom primärproduktion av nötkött och också se om förlusterna skiljer sig åt mellan ekologiska och konventionella gårdar.
Transformera livsmedelskedjan baserad på ekologiskt och ekonomiskt hållbar grödodling
Projektledare: Riccardo Bommarco, Institutionen för ekologi
Jordbruket behöver omvandlas för hållbar utveckling och för att motverka och anpassas till klimatförändringarna. Ett lovande alternativ är växtodling baserad på agroekologiska principer, där förvaltning av ekosystemtjänster från odlad och vild biologisk mångfald ersätter fossilt baserade insatsmedel som mineralgödsel och växtskyddsmedel. TRANSECO engagerar aktörer i hela livsmedelskedjan, från jord till bord, för att utveckla och undersöka innovationsstrategier för en övergång till mer hållbar odling. Projektet jämför och följer upp produktivitet och ekologisk-ekonomiska effektivitet och processer på flera svenska gårdar, med eller utan ekologiska innovationer.
Samarbetspartners är Abdon Food AB (där bland annat Finax ingår), Axfood och Axfoundation.
Länkar
Formas: God djurhälsa en förutsättning för hållbar livsmedelsproduktion
Formas: Utlysningen hållbar livsmedelsproduktion