Det statliga forskningsrådet Formas delar ut medel till forskning som knyter an till de globala hållbarhetsmålen. Konkurrensen om forskningsanslagen är tuff. I årets öppna utlysning sökte 1 480 projekt finansiering, 189 beviljades – fyra av dessa leds av forskare vid SLU Aqua.
I år utlyste Formas också för första gången medel inom satsningen Blå innovation där två av institutionens forskare nu beviljats forskningsmedel. Tillsammans omfattar de beviljade projekten knappt 15 miljoner kronor, en tilldelning som gläder institutionens prefekt Noél Holmgren.
- Jag gratulerar våra forskare som varit väldigt framgångsrika i att säkra finansiering för sina forskningsförslag i årets utlysning. Ansökningarna granskas av andra forskare, så det är ett kvitto på att det vi gör håller hög vetenskaplig kvalitet och har samhällelig relevans. En annan lärdom är att man inte skall ge upp försöken att få finansiering till bra idéer, säger Noél Holmgren.
Blå innovationer – för smart brukande av våra vatten
Blå innovation är den första utlysningen inom Formas nationella forskningsprogram för hav och vatten, och projekten ska bidra till att lösa de utmaningar som finns på havs- och vattenområdet. Stort fokus ligger på samverkan med andra samhällsaktörer.
I projektet ”bål tillväxt för minskad övergödning” ska SLU tillsammans med Östhammars kommun undersöka möjligheterna att på ett långsiktigt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt återföra näringen till land och till livsmedelskedjan genom skörd av vass och riktat fiske av karp. Vass och karpfisk har historiskt varit en resurs, men det resursnyttjandet har med tiden nästan helt försvunnit och nu dominerar vassen och karpfiskarna istället vegetationen och fisksamhället i många kustområden. Projektledare: Örjan Östman
Ny teknologi för förvaltning av marina ekosystem
En hållbar förvaltning av marina ekosystem är beroende av kunskap för att kunna fatta faktabaserade och välgrundade beslut. Att samla in, analysera och tillgängliggöra kunskap med traditionella metoder blir dock allt svårare när ekosystemen och människans nyttjande av naturen nu förändras i en allt snabbare takt.
Projektet ” Innovativ teknologi för hållbar förvaltning av komplexa marina ekosystem” ska undersöka om och hur nya teknologier kan bidra till en ny typ av förvaltning. I projektet ska Länsstyrelsen i Gotlands län tillsammans med SLU utveckla automatiserade system för datainsamling (miniatyrdataloggers, seglande drönare och kameraövervakning. analys med artificiell intelligens (AI), samt tillgängliggörande av ekosystemdata på digitala plattformar.
Projektledare: Jonas Hentati Sundberg
Spiggen regerar i kustekosystemet
Kustfiskebestånden i Östersjön har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. I många vikar verkar spiggen närmast ha tagit över gäddan och abborrens tidigare roll i ekosystemet. Det finns flera teorier om vad som ligger bakom förändringarna, men de data som finns räcker inte för att de möjliga förklaringarna ska kunna testas och utvärderas. Projektet ” MYSTIC – Interaktioner mellan mysider, spigg och kustlevande rovfisk i Östersjön” ska undersöka mysidernas (pungräkor) roll i det pågående regimskiftet. Blir gädd- och abborryngel utkonkurrerade av pungräkor, som liksom fiskarna lever av djurplankton?
Projektledare: Martin Ogonowski
Hoten mot svenska laxfiskar
Vattendrag tillhör de ekosystem i världen som är mest påverkade av mänsklig aktivitet där tex. dammar har skapat kraftig fragmenterade livsmiljöer för laxfiskar. Tillsammans med de pågående klimatförändringar som gynnar vissa sjukdomsspridande parasiter ökar det sårbarheten i ekosystemet. Projektet ”Samverkande hot mot svenska laxfiskar: temperatur, dammar och en framväxande sjukdom” ska studera sjukdomen proliferativ njurinflammation (PKD) hos öring i svenska vattendrag. PKD är en sjukdom som kan drabba både vilda och odlade laxfiskar, och som sannolikt att bli vanligare i framtiden på grund av klimatförändringar.
Projektledare: Anti Vasemägi
Klimatets påverkan på kustens födovävar
I projektet “klimatförändringar och födovävseffektivitet i akvatiska miljöer” ska forskarna studera hur effekterna av klimatförändringar – kustvattnen blir varmare och brunare – påverkar den effektivitet med vilken energi kan transporteras från primärproducenter (t.ex. alger) till fisk, samt hur detta beror på de förändringar i kroppsstorlek som observerats hos fisk när vattnet blir varmare. Sådan förståelse är viktig för att kunna utvärdera strategier för att minska risken för negativa effekter av klimatförändringar och övergödning, t.ex. på vattenmiljöernas förmåga att fungera som kolsänkor och upprätthålla hög produktion av fisk.
Projektledare: Magnus Huss
En fiskförvaltning som tar hänsyn till hela ekosystemet
Moderna fiskerirådgivning och fiskförvaltning strävar efter ett helhetsperspektiv; där fiskbestånden inte ses som separata enheter utan hanteras som en del av hela det komplexa marina ekosystemet som också inkluderar ryggradslösa djur, andra fiskar, fåglar och däggdjur. En sådan ekosystembaserad förvaltning förväntas också kunna beakta ett flertal aspekter samtidigt: fiskbestånden, fisket, andra djurarter och olika samhälleliga intressen.
Projektet ”DS-Both: ekologisk modellering som beslutsstöd till en ekosystembaserad förvaltning av marina resurser av Bottniska viken” ska bland annat utveckla verktyg som främjar samförvaltning av naturresurserna i Bottniska viken. Här riskerar de växande sälbeståndens påverkan på siklöja och strömming leda till intressekonflikter där bevarandemål ställs mot ett livskraftigt fiske.
Projektledare: Valerio Bartolino
