Laserskanning kartlägger platser där bärtillgången bör kunna vara god

Tack vara allemansrätten har blåbärs- och lingonplockning ett högt rekreationsvärde i de nordiska länderna. Bären plockas fritt för eget bruk och även för försäljning. Lingon och blåbär har även ett högt kommersiellt värde och är den icke-träbaserade produkt från skogen som utnyttjas mest.

Den modell som publiceras nu är den första i världen som förutsäger bärtillgång med hjälp av data från heltäckande flygburen laserskanning. Förutom att bärplockare kan komma att få det enklare att hitta bär i framtiden kan den nya kunskapen även utnyttjas vid skoglig planering när skogsägaren har flera mål med sin skog.  

”Vi har använt Riksskogstaxeringens blåbärs- och lingondata från hela Sverige och kombinerat dessa med olika fjärranalysbaserade data – såsom flygburen laserdata, trädslagsinformation från SLU Skogkarta, nationella marktäckedata och klimatdata – för att skapa modeller för bärtillgång”, säger SLU-forskaren Inka Bohlin, som leder FORMAS projektet ”Addera värde av icke-träbaserad skogsprodukt som del av ekosystemtjänster: Förbättra skattning och kartering av bärtillgång” .

Resultaten visar att mest blåbär kan hittas i skogar med en krontäckningsgrad på cirka 50 procent, medan lingontillgången är bäst i glesare skogar och på hyggen med öppen krontäckning. Krontäckning är ett standardmått som kan beräknas från laserdata.

”Att modellera bärtillgång är mycket komplicerat därför att många saker påverkar bärproduktion, som exempelvis skogens och markens egenskaper, väder, pollinering, skador, tidigare skogsbruk och så vidare. Ännu kan vi inte ta hänsyn till alla dessa komponenter, men det har visat sig att det redan nu går att använda modellen för att hitta bra bärställen i skogen”, förklarar Inka.

”Nu söker vi finansiering för att kunna förbättra modellerna med den senaste fjärranalysdatan och även årliga väderdata. Vi vill även kunna kalibrera modellerna efter de lokala förhållandena, som vi testar i EU-projektet FAIRCHAIN. Genom att göra det kommer modellerna att kunna användas i praktiken i framtiden” fortsätter Inka.

Studien är gjord i samarbete mellan SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), UEF (Östra Finlands universitet) och LUKE (Naturresursinstitutet i Finland) och publicerad i Forest Ecology and Management.