SSF satsar 91 miljoner på skogsforskning

Konventionell trädförädling är långsam. Det tar cirka 25 år för tall och gran att genomgå en förädlingscykel. Ove Nilsson, professor vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, och hans medsökande Harry Wu, samma institution, Jens Sundström, institutionen för växtbiologi vid SLU och Mari Suontama, Skogforsk, vill ta sig an denna frågeställning genom att få granar att mogna fortare och därmed sätta kottar snabbare. De vill utveckla en ny metod för snabb växtförädling av träd som är bättre anpassade till ett nytt klimat och nya sjukdomar.

- Det svenska skogsbruket står idag inför flera utmaningar. Efterfrågan på skogsprodukter ökar, men också behovet av att bevara den biologiska mångfalden och att motverka klimatförändringar. Vi hoppas att vår forskning kan bidra till att lösa några av dessa problem, säger Ove Nilsson som också är föreståndare vid UPSC.

– Flera forskare vid UPSC lämnade in ansökningar till utlysningen från SSF. Det var helt fantastiskt att tre av dem skulle bli beviljade. Jag är väldigt nöjd med utfallet. Det är en fin julklapp inte bara för mig och mina medsökande utan för hela UPSC, sammanfattar Ove Nilsson.

María Rosario García-Gil, forskare vid samma institution som Ove Nilsson vid SLU, och hennes medsökande från SLU i Umeå och Uppsala, Skogforsk och RISE är intresserade av samma problem: att korta ner granens förädlingscykel. Däremot har de valt ett annat angreppssätt vilket de kallar landskapsförädling. De vill utveckla ett digitalt verktyg för att snabba på förädlingscykeln och samtidigt kunna bevara den biologiska mångfalden. Genom fjärranalys planerar de att övervaka trädens kvalitet och hälsa såväl som lokala miljödata och kombinera detta med modern DNA analys.

- Vår studie baseras på planterade granskogar. Träden kommer ursprungligen från förädlingsprogram men pollineras öppet av omgivande träd. Sensordata kommer att hjälpa oss identifiera träd med framträdande egenskaper som till exempel bättre tillväxt, stamkvalitet och hälsa och koppla trädets prestanda till miljödata på landskapsnivå, förklarar María Rosario García-Gil.

- Vi kommer att använda DNA-analyser för att identifiera de underliggande genetiska sambanden och införliva alla data i förädlingsstrategier. Denna procedur kommer att snabba upp förädlingsprocessen utan att kompromissa med nyckelbiotoper av vikt för att bevara biologisk mångfald, lägger hon till.

Vid optimering av växttillväxt är fotosynteskapacitet och kväve ofta begränsande faktorer. Stefan Jansson, professor vid Institutionen för växtfysiologi vid Umeå universitet, hans medsökande Olivier Keech från samma institution och Henrik Böhlenius från institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU, vill förbättra fotosyntesen och även optimera kvävebalansen i lövträd.

– Vi måste avsätta skog i Sverige för att bevara den biologiska mångfalden, men vi behöver parallellt öka produktiviteten i andra områden för att möta det ökande behovet av skogsprodukter, säger Stefan Jansson.
 
- Ett sätt att ta itu med detta är kortrotation-plantager med snabbt växande träd som asp och poppel. Om de kunde kopplas till bio-CCS (carbon capture and storage) skulle de tillhandahålla råmaterial/energi samtidigt som de ger negativa koldioxidutsläpp. Vi hoppas kunna göra sådana odlingar ekonomiskt mer attraktiva genom att förbättra deras produktivitet, minska kvävetillförseln och därmed bidra till Sveriges mål att bli koldioxidneutrala år 2045, säger Stefan Jansson.

Utlysningen ”Bioteknik och växtförädling – mat, foder och skogsprodukter” från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) är en multidisciplinär bioteknisk satsning med fokus på växtförädling. Det långsiktiga målet är att göra Sverige mer självförsörjande och stärka sin export samtidigt som klimatpåverkan minskar. Tillsammans med ett fjärde projekt från KTH kommer projekten att dela på 120 miljoner kronor. Finansieringen avser en femårsperiod.
 
Länk till pressmeddelandet från SSF
 

Forskningsprojekt

• Landscape Breeding: Ett nytt paradigm inom skogens skötsel 

Huvudsökande och kontaktperson: María Rosario García-Gil, Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU.
E-post: m.rosario.garcia@slu.se
http://www.upsc.se/rosario_garcia

Medsökande: Eva Lindberg, Johan Holmgren och Kenneth Olofsson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU Umeå, Thomas Lundmark, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU Umeå, Malin Elfstrand och Jan Stenlid, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU Uppsala, Nicolas Delhomme, Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU Umeå, Mari Suontama, Skogforsk och Gerhard Scheepers, RISE.

• Träd som växer bättre

Huvudsökande och kontaktperson: Stefan Jansson, Umeå Plant Science Centre, institutionen för växtfysiologi, Umeå universitet.
E-post: stefan.jansson@umu.se
https://www.upsc.se/stefan_jansson  

Medsökande: Olivier Keech, Umeå Plant Science Centre, institutionen för växtfysiologi, Umeå universitet och Henrik Böhlenius, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU Alnarp.

• Nya molekylära metoder för snabb trädförädling

Huvudsökande och kontaktperson: Ove Nilsson, Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU.
E-post: ove.nilsson@slu.se
http://www.upsc.se/ove_nilsson

Medsökande: Jens Sundström, institutionen för växtbiologi, SLU, Harry Wu, Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU och Mari Suontama från Skogforsk.