Ett glas mjölk? Eller kanske inte?

Inget livsmedel ger oss allt vi behöver, men mjölk är onekligen ett starkt kort. Mjölk ger näring, kalorier och vitaminer på ett sätt som inte gör det utbytbart mot vegetariska alternativ.

– Mjölk är en viktig kalcium- och B12-källa i den svenska kosten så om växtbaserade alternativ helt ska ersätta mjölk så måste de vara berikade med vitaminer och mineraler, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

– Mjölk har länge varit en symbol för nationell identitet, men nu funderar nog allt fler i banor som ”Vad är det egentligen som är så speciellt med mjölk?” säger etnologen Håkan Jönsson vid Lunds universitet. Han skrev sin doktorsavhandling kring mjölk, och ämnet har fortsatt att engagera både honom och många fler.

– Men det är tråkigt när debatten blir polariserad och det antingen bara ska vara mjölk eller bara växtbaserade alternativ som gäller. Både för hälsan och miljön är det ett komplext samspel, men tyvärr tycker jag att både samhällsdebatten och forskningen lätt fokuserar för mycket på enskilda livsmedel eller till och med på enskilda näringsämnen, säger Håkan Jönsson.

Det svåra begreppet hållbarhet

– Mjölk har alltid varit ett livsmedel med både starka anhängare och starka motståndare, och så tror jag att det kommer att fortsätta att vara, säger Nathan Clay, post doc på Institutionen för Stad och land vid SLU. Han forskar om de globala utmaningarna kring hållbar matproduktion och har studerat livsmedels- och jordbrukssystemen i både Afrika och EU.

– ”Hållbarhet” är ett så svårt begrepp. Den som avstår mjölk av hållbarhetsskäl måste tänka på hela sin livsmedelskonsumtion. Det går inte att bara plocka ut enstaka livsmedel utan att fundera på vad man konsumerar istället.

Nathan Clay är en av många flexitarianer kring mjölk. Han dricker mjölk ibland, och växtbaserade alternativ som sojadryck, havredryck eller mandeldryck ibland.

– Och precis som mjölkproduktion ger helt olika miljö- och klimatavtryck beroende hur den går till, gäller detsamma de växtbaserade alternativen. Mandelproduktionen från Kalifornien konsumerar enorma mängder vatten, samtidigt som det finns mandelodlingar i till exempel Spanien som nästan bara bevattnas med regnvatten.

”Hållbarhet” är som sagt ett komplicerat begrepp. Inte bara när man tänker på näringsinnehållet i mjölk och dess alternativ blir det tydligt att det är svårt att rakt av göra en jämförelse kring miljö- och klimatpåverkan.

– Det är mycket som en betande ko gör med marken som havre inte gör. Hållbarhet handlar också om den biologiska mångfald som betande djur bidrar till. Och för de utsläpp som mjölkkor orsakar får vi både näringsrik mjölk och näringsrikt kött, konstaterar Ola Thomsson, koordinator för forskningsprogrammet ”hållbara dieter från hållbara produktionssystem” som är en satsning från Arla tillsammans med Stiftelsen Lantbruksforskning.

Djurvälfärden viktig

Ännu en aspekt av hållbarhet är hur djuren mår.

– Djurvälfärden är jätteviktig i sammanhanget. Just nu pågår ett SLU-försök där kalvarna får vara längre tid än vanligt med korna under diperioden. I Österrike och Schweiz finns redan det konceptet etablerat eftersom det finns en efterfrågan hos konsumenterna på sådan mjölk, säger Ola Thomsson.

Hör mer om mjölk det senaste avsnittet av podden Feeding your mind från SLU Future Food: Ett glas mjölk? Eller kanske inte?

Text: Ylva Carlqvist Warnborg

Här hittar du fler avsnitt av podden Feeding your mind från SLU Future Food.