Nyhet
Återföring av klimatskatt på livsmedel ger stor miljöeffekt
Publicerad: 11 februari 2021
Konsumtionen av livsmedel svarar för cirka 20 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. En klimatskatt på livsmedel har därför föreslagits som en åtgärd för att minska utsläppen. Skatten blir då relativt hög på livsmedel som orsakar höga utsläpp, såsom nötkött. Effekten på utsläppen av växthusgaser bestäms dock av hur konsumenterna reagerar på en sådan skatt.
Flera studier har visat att konsumtionen av kött och andra matvaror är relativt okänslig för prishöjningar, vilket innebär att effekten på utsläppen blir låg. Det betyder också att intäkterna från skatten kan vara betydliga. Frågan är då om miljöeffekterna av en klimatskatt på livsmedel kan öka om skatteintäkterna används till att subventionera miljöförbättringar?
I en nyligen publicerad studie har en grupp forskare vid SLU ledd av professor emerita Ing-Marie Gren visat att ett kombinerat system med klimatskatt på livsmedel och återföring till jordbruket som stöd för återvätning av utdikade torvmarker kan ge ansenliga minskningar av utsläppen av växthusgaser. Skatten motsvarar den svenska koldioxidskatten på 1,15 kr per kg CO2e på konsumtion av livsmedel i Sverige. Ersättningen för återvätning av utdikade torvmarker sätts till samma belopp per kg minskade utsläpp, vilket kan ge upp till cirka 30 000 kr/hektar.
Införandet av både klimatskatt på konsumtion och ersättning till torvmarker leder till anpassningar i konsument- och producentleden. I artikeln beräknar Gren och medförfattarna nettoeffekterna av dessa relativt komplicerade anpassningar och interaktioner mellan konsumenter och producenter med en numerisk partiell jämviktsmodell, CAPRI (Common Agricultural Policy Regional Impact). Resultaten pekar på att införandet av en klimatskatt utan återföring minskar utsläppen från konsumtion med ca 0,4 miljoner ton. Återföring av skatteintäkterna som stöd till jordbruket för återvätning av dränerade torvmarker reducerar utsläppen med ytterligare drygt fem miljoner ton. Den relativt höga ersättningen per hektar torvmark innebär också att jordbrukarnas inkomster är högre med än utan ett kombinerat skatt- och återföringssystem.
Kontaktperson: Ing-Marie Gren, prof. em., Institutionen för Ekonomi, SLU, ing-marie.gren@slu.se tel 018-67 17 53
Artikel: Gren, I-M., Höglind, L., Jansson, L. 2021. Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden. Food Policy, doi.org/101.1016/j.foodpol2020.2020.102021
Länkar: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S030691922030227X