På uppdrag av Naturvårdverket har Emil Sandström och Emma Sahlström vid Institutionen för stad och land, avdelningen för landsbygdsutveckling, gjort en stor utvärdering av Sveriges biosfärområden med fokus på organisationsformer och samverkansprocesser.
Unescos biosfärområden är en del av FN-organets arbete med att utveckla relationen mellan människan och hennes livsmiljö. Sverige har numera sju biosfärområden, som tillsammans utgör ungefär sju procent av Sveriges totala yta.
Rapporten beskriver utvecklingen av Sveriges biosfärområden med särskilt fokus på de processer som har förts för att organisera och bilda områdena samt ger konkreta rekommendationer för det fortsatta arbetet med att stödja biosfärarbetet i Sverige.
”Rapporten ger värdefull kunskap om respektive områdes förvaltning samt om de utmaningar och möjligheter som biosfärarbetet som helhet har. Kunskapen kan ligga till grund för fortsatt utveckling av arbetet”, skriver Naturvårdsverket i inledningen till rapporten.
Rapporten bygger på semistrukturerade intervjuer och samtal med ett femtiotiotal nyckelaktörer för Sveriges biosfärområden i kombination med omfattande dokumentstudier. Även studenter vid agronomprogrammet i landsbygdsutveckling har bidragit med kunskapsunderlag till rapporten genom grupparbeten och ”gallupundersökningar”. Rapporten diskuterar de utmaningar och framgångsfaktorer som uppkommer i biosfärorganisationerna och sätter dessa i relation till frågeställningar om biosfärområdenas representativitet, legitimitet samt organisatoriska förändringar och effekter. I några av biosfärområdena har arbetet bland annat bidragit till att människor börjat betrakta och förhålla sig till sin omgivning på nya sätt och rapporten lyfter fram flera framgångsrika samverkansprocesser som hjälpt till att ”lösa upp” komplexa naturresurskonflikter och dilemman
Ladda hem rapporten Utveckling av modellområden för hållbar samhällsförändring: En studie om organisationsformer och samverkansprocesser i Sveriges biosfärsområden
Engelsk version: Biospheres Reserves through Collaborative Governance