Klimatnyttan fördubblas om mellangrödor används för produktion av biogas än om de plöjs ned i jorden. En ny studie från SLU visar behovet av en helhetssyn, där anpassade metoder kan ge stora klimatvinster i form av större markinlagring av kol och minskade utsläpp av växthusgaser.
Intresset för odling av fång- och mellangrödor växer men för att ge bäst systemeffekt behövs mer kunskap. I en ny studie betonar SLU-forskare vilken betydelsegrödorna kan få för hela odlingssystemet.
– Vår studie anger att det ur växthusgassynpunkt är cirka 2,5 gånger bättre att skörda en mellangröda för att producera fordonsgas och biogasgödsel, jämfört med att plöja ner den för att maximera markkolsinlagringen, säger Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt vid institutionen för biosystem och teknologi.
Under fältförsök 2018 på Norra Åsum, söder om Kristianstad, undersöktes förutsättningarna för olika mellangrödors etableringsförmåga, ogräsbekämpande egenskaper och förutsättningarna för biomassaproduktion från grödorna.
De mellangrödor som ingick var bovete, honungsört, hampa och oljerättika som odlades dels i renbestånd och dels i samodling med de kvävefixerande mellangrödorna luddvicker eller doftklöver. Särskilt betonas potentialen av att producera biomassa genom att skörda mellangrödorna.
– Skördar man inte mellangrödan går man miste om möjligheten att producera biogas. Vidare är risken överhängande att huvuddelen av det mineraliserade kvävet läcker ut till vattendrag eller atmosfären, säger Sven-Erik Svensson.
När det gäller mellangrödornas ogräsbekämpande förmåga visar studien bland annat att honungsört och oljerättika ger bra effekt mot fröogräs vid en sen sådd, även om deras biomassaproduktion är låg.
– Vid sådd innan augusti ger även bovete och hampa bra effekt mot ogräs, särskilt om de är ogödslade och samodlade med doftklöver eller luddvicker, säger David Hansson, forskare vid institutionen för biosystem och teknologi.
Gödsling med ammoniumkväve gör visserligen att mellangrödorna växer bättre, men har ingen effekt på deras ogräsbekämpande egenskaper. Om målet med odlingen är att ge god markkolseffekt så rekommenderar studien antingen en tidig etablering eller gödsling av mellangrödorna.
– Ett annat alternativ är att välja en gröda med bra tillväxt långt in på hösten, som hampa eller honungsört, som ger särskilt bra effekt om de plöjs ned utan skörd, säger Thomas Prade, lektor vid institutionen för biosystem och teknologi.
Skribent: Magnus Trogen Pahlén
Ny rapport: Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper, markkolsbidrag och potential som biogasråvara – fältförsök Norra Åsum 2018.
Författare: David Hansson, Sven-Erik Svensson, Thomas Prade, Institutionen för Biosystem och teknologi.
Studien finansierades med medel från SLU Partnerskap Alnarp.