Lemurer, fladdermöss och fåglar. De kan vara lösningen för återskapandet av hållbara skogsekosystem på Madagaskar. Det tror forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som i ett nytt projekt tillsammans med lokala aktörer vill skapa förutsättningar för att bekämpa klimatförändringar på ett sätt som är hållbart för både människa och miljö.
De tropiska regnskogarnas förmåga att binda och lagra koldioxid uppmärksammas ofta som en viktig del för att bekämpa klimatförändringar globalt. Sedan 1950-talet har hälften av Madagaskars naturliga skogar försvunnit, nu har Madagaskar inlett ett stort arbete med återbeskogning.
Men att plantera träd räcker inte.
– Om vi bara fokuserar på att binda så mycket koldioxid som möjligt är risken att endast några få trädarter som växer snabbt planteras, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö. Detta får till följd att den biologiska mångfalden utarmas och att skogen inte uppfyller de behov som lokalbefolkningen har.
Vad forskarna tillsammans med lokala aktörer vill göra är att utveckla en metod för skogsrestaurering som också tar hänsyn till vilda djurs möjligheter att nyttja dessa skogar. Vilda däggdjur och fåglar är nämligen enormt viktiga för skogens funktion: de sprider frön.
– Ett stort antal tropiska trädarter är beroende av däggdjur och fåglar för att sprida sina frön. Vi står nu inför en global kollaps av större däggdjur, särskilt i regnskogarna, och många trädarter som sprids via dessa djur går därför också en osäker framtid till mötes, säger Sheila Holmes.
Tidigare forskning har visat att olika däggdjur och fåglar är specialiserade på olika sorters frön beroende på hur fröna är ”förpackade” i exempelvis en frukt.
Tillsammans med flera forskare och icke-statliga organisationer ska forskarna kartlägga vilka djur och fåglar som finns i områdena som återbeskogas och i närliggande naturliga skogar. De kommer då kunna se vilka förutsättningar i miljön som lockar djuren till ett område och därmed kunna skapa förutsättningar för dem att sprida sig till de återbeskogade områdena.
– Det här kommer att bidra till att återställa djurens avgörande roll som fröspridare i dessa skogar och öka skogarnas förmåga att överleva i framtiden, säger Sheila Holmes.
Lemur av arten svartvit vari. Foto: Sheila Holmes
1/2
Lemur i Madagaskar sträcker sig efter en frukt. Foto: Sheila Holmes
2/2
Forskarna kommer också att beräkna hur lång tid det kan ta innan däggdjur och fåglar börjar nyttja ett återbeskogat område. All information samlas i en modell som ska kunna användas för att kunna förutsäga hur restaurerade skogar kommer att se ut i framtiden, beroende på vilka fröspridande däggdjur och fåglar som besöker dem, hur mycket koldioxid de kommer att lagra och i vilken utsträckning de kommer att främja människors försörjning.
– Vi kommer att ta reda på i vilken grad fröspridande däggdjur och fåglar kan hjälpa till att bekämpa klimatförändringar, bevara biologisk mångfald och förbättra människors försörjning, säger Sheila Holmes.
Sheila Holmes.
Foto: Susanna Bergström, SLU
Projektet pågår fram till december 2023.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, The University of Calgary, Kingston University, UC Berkeley, och The University of Anananarivo. Samarbetande lokala aktörer inkluderar Centre ValBio, MBG Madagascar och Lemur Conservation Foundation.
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.