Nyhet

Fiberrikt bröd för en sund tarm och hjärna

Publicerad: 29 mars 2021
En kvinna med blont hår i hästsvans står i ett laboratorium med en flaska i handen. Foto.

Laura Pirkola undersöker vilka effekter fiberrikt bröd har på tarmfloran och hjärnan med hjälp av kliniska studier. Hon studerar också hur det här ämnet kommuniceras och vilka tankar och beteende som finns kring ämnet. Laura är nu halvvägs genom sitt doktorandprojekt, som är ett samarbete mellan SLU och Fazer, och vi tog chansen att ställa några frågor!

Vad vi äter påverkar tarmfloran och hjärnan via ett komplext kommunikationssystem mellan tarmen och hjärna. Råg och havre är båda rika på kostfiber och polyfenoler, komponenter som är kända för att påverka tarmfloran.

Från tarm till hjärna och kommunikation

Laura studerar effekterna av fiberrikt bröd på tarmfloran och hjärnan i sitt doktorandprojekt. Dessutom undersöker hon hälsokommunikation och beteende inom ämnet. Projektet är en del av LivsID, SLU:s industri-doktorander inom livsmedelsforskningsområdet.

Laura gjorde sin magisteruppsats vid Helsingfors universitet om bröd och tarmhälsa i samarbete med Fazer. Efter det jobbade hon två år på Fazers forsknings- och affärsutvecklingsenhet innan hon började doktorera.

–Mitt doktorandprojekt består av tre forskningsstudier, och jag är förhoppningsvis klar med manuskriptet till min första studie före sommaren. Den handlar om hur råg-, havre- och vetebröd jäser i tarmen och jag har undersökt fekalt material från två givare med olika tarmflora, säger Laura.

Kul och spännande med kliniska studier

– Nu är jag på Örebro universitet och arbetar med en klinisk prövning som studerar effekterna av fiberrikt bröd på tarm-hjärnaxeln. Det är en spännande studie och det är kul men utmanande att arbeta med kliniska studier!

Laura kommer att fortsätta med den kliniska studien åtminstone året ut. Först måste alla 34 deltagare slutföra experimentet där de äter bröd i tre veckor. Före och efter perioden görs olika mätningar och sedan ska labbarbete och dataanalys slutföras.

– Efter det är planen att genomföra ytterligare en studie och det är en hälsokommunikationsstudie i samarbete med Uppsala universitet. Vi vill hitta bästa sätten att kommunicera hälsoeffekterna av fullkorn till konsumenterna för att öka fullkorns- och fiberintaget.

Korta fettsyrekedjor är viktiga för kommunikationen mellan tarm och hjärna

– Resultaten av studien där råg-, havre- och vetebröd jäser i tarmen visar att tarmfloran påverkar jäsningsprocessen. Till exempel spelar produktionen av korta fettsyrekedjor, som har många hälsoeffekter, också en viktig roll i tarm-hjärnkommunikationen. Det skulle vara spännande om vi kunde se liknande resultat i den pågående kliniska prövningen.

Att göra doktorsexamen under en pandemi kan inte vara lätt. Har du haft några problem i projektet?

– Covid19-pandemin har försenat delar av studierna. Det är verkligen inte den lättaste tiden att arbeta med kliniska studier, men det är fantastiskt att vi alls har kunnat arbeta. I många andra länder har kliniska studier varit pausade på grund av pandemin.

Ett nytt forskningsfält

Tarmfloran och tarm-hjärna axeln är fortfarande ett helt nytt forskningsfält, vem kommer att dra nytta av resultaten?

– Eftersom det är ett nytt fält är all forskning i ämnet värdefull, särskilt randomiserade kliniska studier. Utanför den akademiska världen tror jag att resultaten kan vara av intresse för livsmedelsindustrin, företag som producerar probiotika och prebiotika, samt andra företag som producerar funktionella produkter. Resultaten av hälsokommunikationsstudien kan vara intressant för olika aktörer som arbetar med folkhälsa.

Vad händer efter disputationen? Har du några planer?

– Jag vill arbeta med forskning och/ eller produktutveckling på Fazer. Jag vill gärna vara involverad i att utveckla livsmedel eller andra produkter som kan förbättra människors hälsa. Det skulle också vara kul att göra en postdok, men just nu känns det som att jag är mer intresserad av att arbeta inom industrin än i akademin.

Att doktorera utan att förlora kopplingen till industrin

- Jag tycker att tarmflora är ett väldigt fascinerande ämne, så det är väldigt coolt att doktorera i det! Det här projektet var ett perfekt tillfälle för mig. Jag gillar verkliga att få möjlighet att doktorera utan att förlora kopplingen till industrin samtidig som jag får undersöka någonting så intressant och relevant. Dessutom finns en stor chans att flytta utomlands.

När Laura inte arbetar tillbringar hon tid med sin pojkvän, och när det är möjligt, med vänner och familj.

– Min favorithobby är sportklättring och jag gillar också att spendera tid utomhus och promenera, springa eller vandra samt laga mat och lyssna på ljudböcker, avslutar Laura.

Fakta:

LivsID är ett industridoktorandprogram som ägnar sig åt forskning och utbildning inom livsmedelsrelaterade ämnen. Programmet involverar nio företag och sju avdelningar vid SLU. Industridoktoranderna är anställda hos det företag där projektet har sin hemvist och ägnar sig åt tillämpad forskning inom livsmedel. Genom LivsIDs aktiviteter interagerar de också med varandra och skapar ett nätverk mellan akademi och företag.

Programmet initierades med stöd av regeringen som en del av den nationella livsmedelsstrategin. Programmet startade under hösten 2018 med initialt 10 projekt. Ytterligare ett projekt är associerat. LivsID pågår i Alnarp, Umeå och Uppsala.

Läs mer om LivsID här.


Kontaktinformation

Portrait photo of a woman with long hair. Photo.

Laura Pirkola
Industridoktorand på SLU och Fazer
laura.pirkola@fazer.com