Ludwigs övergripande mål är att öka förståelsen för hur man bäst odlar och producerar probiotiska bakterier.
– Vi har sett att betingelserna under odlingen av bakterierna har stor inverkan på hur väl bakterierna bevaras frystorkade i livsmedel och hur lång hållbarhet den probiotiska produkten får. Vi utvärderar bakterierna i många modeller i vårt sökande efter förklaringar till hur probiotiska bakterier kan ha en hälsosam effekt. Vi studerar också en typ av partiklar som bakterierna kan utsöndra, och vilken effekt dessa partiklar kan ha på våra celler.
Att leva i harmoni med våra mikroorganismer
Ludwig har tidigare jobbat med antibiotikaresistens i en forskningsgrupp på Linköpings Universitet. Där studerade han också, parallellt med att han jobbade på landstinget under 3–4 år.
– Även det var inom mikrobiologi, men då klinisk mikrobiologi. Jag intresserade mig tidigt under min grundutbildning för mikrobiologi och det är ju verkligen slående hur stor inverkan mikroorganismer kan ha! Probiotika på en sida av spektrumet och antibiotikaresistens på andra. Det understryker verkligen att vi behöver hitta ett sätt att leva i harmoni, eller symbios, med våra mikroorganismer, berättar Ludwig.
När bakterier samspelar med våra kroppar blir det snabbt komplext
Hittills har projektet flutit på bra utan några större problem. Det är mycket vi inte vet om hur bakterierna interagerar med värdceller och det blir snabbt väldigt komplext. Det medför såklart också att det ibland dyker upp resultat som vi kanske inte förväntade oss.
– Ett exempel på detta är att bakterierna visat sig kunna dämpa en viss typ av inflammation samtidigt som de ökar aktiviteten av andra immunreaktioner. Om jag skulle spekulera om vad detta betyder så kan det vara bra med en produkt som kan dämpa skadlig inflammation samtidigt som immunförsvaret aktiveras och på så sätt kan bekämpa infektioner!
Just nu skriver Ludwig på tre manuskript och har sedan tidigare en artikel publicerad tillsammans med immunologer vid Stockholms universitet. Där undersöktes interaktioner mellan probiotiska bakterier och immunceller. Immunceller isolerade från människoblod reagerade på de probiotiska laktobacillerna genom att utsöndra specifika anti-inflammatoriska signalmolekyler. De här signalpartiklarna finns hos lactobaciller, men man har aldrig tidigare sett att de kan användas av probiotiska bakterier för att kommunicera med immunceller.
– Det är väldigt spännande att ett probiotiskt livsmedel kan ha den typen av effekt på immunceller!
Vilka kommer dra nytta av resultaten i projektet?
Forskargruppen Ludwig arbetar med jobbar tätt ihop med patentavdelningen på BioGaia samtidigt som processavdelningen är involverade i det som görs vid SLU.
– Tidigare har delar av resultaten hamnat i patentansökningar men det övergripande målet är ju att producera effektivare probiotika! I slutänden kommer detta förhoppningsvis att leda till bättre probiotiska produkter som konsumenter och kanske den förebyggande hälsovården kan ha nytta av, berättar Ludwig.
Vill utforska gränslandet mellan industri och akademi
Ludwig spelar gärna fotboll på kvällarna, och när det inte är pandemi spelar han gärna korpfotboll några gånger i veckan. Dessutom planerar han bröllop och där går det förstås åt många kvällar. Men hur ser Ludwigs framtidsplaner ut när doktorsavhandlingen är fixad?
– Jag hoppas fortsätta med forskning på BioGaia. Under min utbildning har jag blivit mer och mer engagerad i planeringen av olika projekt, vilket är något jag hoppas kunna involvera mig ytterligare i. Förhoppningsvis har jag möjlighet att fortsätta samarbeta med universitet och utforska gränslandet mellan just industri och akademi.
