Nytt poddavsnitt: Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Det svenska lantbruket ska ge nyttig, god, näringsrik och närproducerad mat. Helst mer mat också, så att vi blir mindre sårbara i händelse av kris. Och det ska ske utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan; med lantbruket som en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Hur tänker de som vill, vågar och orkar satsa i en bransch i händerna på väder och vind, politiska beslut och konsumenternas val?

– Vi upplevde att det saknades en diskussion om jordbrukets utveckling och drivkrafter utifrån lantbrukarnas perspektiv, säger forskaren Camilla Eriksson på FOI, som tillsammans med Kristina Marquardt och Brian Kuns på SLU har sammanställt en studie baserad på 34 intervjuer med 20 lantbrukare mellan 23 och 70 år.

De ville förstå svenska bönders drivkrafter och visioner och fann en passionerad yrkeskår som ligger steget före det omgivande samhället i hållbart framtidstänk.

– Efter intervjuerna fann vi att vi kunde dela in lantbrukarna i tre kategorier; ”production vanguards” som är speciellt duktiga på och intresserade av att få hög produktion och hög avkastning på sina gårdar. ”Miljö-vanguards” som drivs av engagemanget i miljöfrågor och som oftast har lite mindre gårdar. Och så förvaltarna, ”landscape stewards”, med en stark identitet som matproducenter på gårdar som ärvts inom familjen i generationer, säger Kristina Marquardt.

– Vi ville i vår studie lyfta fram att alla oavsett kategori har mycket tankar och djupa kunskaper om miljöfrågor och uthålliga jordbruk med bibehållen markbördighet. Vi menar att alla de här olika formerna av jordbruk behövs för att spela olika roller i framtiden. Effektivitet handlar inte bara om avkastning i skördar utan är en mycket större fråga om strategiska val i samhället. Det handlar om såväl matproduktion som miljö och klimat.

Klimatförändringarna, en försämrad säkerhetspolitisk situation i omvärlden, just nu pandemins alla följdverkningar, och så alla okända utmaningar som kan vänta runt hörnet – dagens lantbrukare har många olika, samtidiga och stora problem att hantera. Samtidigt kämpar många väldigt konkret i vardagen för att få svarta siffror i den egna gårdsproduktionen. Forskarna fann att det också på de allra mest produktiva gårdarna behövs inkomster från en partner eller en sidoverksamhet.

 – Antalet lantbrukare sjunker. Om tio-femton år kommer hälften av Sveriges lantbrukare att vara i pensionsåldern. Kommer det att bli möjligt för familjejordbruken att finnas kvar framöver, eller kommer möjligheter att öppnas upp för jättestora bolag att driva lantbruk i Sverige, så som vi ser i till exempel Östeuropa nu för tiden? funderar Brian Kuns. Han har studerat Ukrainas kapitalintensiva, enorma bolag som kan driva jordbruk på uppåt 200 000 hektar.

Vad skulle vi förlora om familjejordbruken försvann?

– Den frågan är något vi borde forska om! Kanske landskapen skulle se annorlunda ut? Befolkningen på landsbygden kanske skulle minska ännu mer? säger Brian Kuns.

– Till syvende och sist handlar det här om makten över marken och rätten till mat. Trenden idag tror jag är att många konsumenter snarare vill ha mer inflytande, mer makt, mer att säga till om kring matproduktionen än mindre. Och en trend där familjejordbruk ersätts av stora bolag blir en situation med mindre inflytande, säger Camilla Eriksson.

Marquards, Erikssons och Kuns artikel är ännu inte publicerad, men du hör dem diskutera sina studieresultat i det senaste avsnittet av SLU Future Foods podd Feeding your mind:

Avsnitt 20. Lantbrukslogik by Feeding Your Mind | Free Listening on SoundCloud

Text: Ylva Carlqvist Warnborg