”Vit” vårdkunskap och ”grön” trädgårdsmästarkunskap som metod för framgångsrik rehabilitering
Det interdisciplinära vårdteamet bestod av fyra personer med följande professioner; trädgårdsmästare, sjuksköterska, sjukgymnast med inriktning mot basal kroppskännedom, arbetsterapeut, symboldrama-terapeut samt läkare. Det blev tydligt, initialt i projektet, att vårdteamet utvecklades och fick en samsyn kring patienternas mönster, styrkor och svårigheter. Det gav en grund för att tillsammans med patienterna, planera och utföra rehabiliteringen utifrån deras behov, styrkor och svagheter i syfte att sätta upp mål och delmål för rehabiliteringen. Teamet använde sig av, både tillsammans och individuellt i sin yrkesprofession, utomhus- och inomhusmiljöerna.
- Patienterna beskrev hur deras process startade och att de både fick insikt, kunskap och förståelse tack vare teamet med både ”vit” vårdkunskap och ”grön” trädgårdsmästar-kunskap, berättar Elisabeth G Wahlgren som både är legitimerad sjuksköterska och utbildad trädgårdsmästare.
Platsen, aktiviteterna och mötet med övriga deltagare var viktiga och avgörande. Flera utryckte att rehabiliteringstiden var en nystart i deras liv efter en ofta lång sjukskrivning med flera försök att återgå till arbetet.
- Merparten av patienterna i studien tyckte att rehabiliteringstiden var för kort och hade önskat någon form av uppföljning, vilket tyvärr inte var möjligt inom projektet, säger Elisabeth.
I avslutningsfasen deltog någon ur teamet på avstämningsmötet med försäkringskassan och arbetsgivaren eller arbetsförmedlingen. Patienterna var positiva till miljön, det interdisciplinära teamet och den metod som varje profession använde.
Naturunderstödd rehabilitering på recept
Avsaknaden av utvärderade rehabiliteringsmodeller för stressrelaterad psykisk ohälsa, bidrar till att andelen långtidssjukskrivna som får tillgång till adekvat rehabilitering är mycket låg. Forskning visar att grön rehabilitering där patienten/den sjukskrivne får tillgång till behandling med inslag av djur, natur och trädgårdsterapi ger en snabbare återgång till arbete, studier osv. Förutom det samhällsekonomiska vinsten är ökat välbefinnande och livskvalité för individen en minst lika viktig aspekt.
Om evidens finns, varför finns det ingen tydlig satsning på grön hälsa från politikerhåll samt regionerna? I Sverige har ett ökat antal NUR-projekt startat under de senaste 10 åren ofta i form av trädgårdsterapi enligt den så kallade Alnarpsmodellen. Det går sakta framåt, men det är ändå trögt på många håll i landet.
- Vi är många som har kompetens och viljan att driva den här typen av verksamhet, men det krävs bättre förutsättningar i form av en nationell samverkan, politiska beslut och en fungerande infrastruktur för att den här typen av insatser ska skrivas ut på recept, likt FaR - fysisk aktivitet på recept. Det ska inte spela någon roll var i landet du bor, du ska få samma möjlighet till rehabilitering och behandling oavsett. Och det behövs framför allt en långsiktighet, för att vi som driver verksamheter inom området ska våga investera och leverera hög kvalitet på våra tjänster, menar Elisabeth.
- I rapporten presenteras andra verksamheter med NUR som drivs av Region Skåne, Grön rehab som drivs av Region Halland, Gröna rehab som drivs av Västra Götalandsregionen och fyra andra verksamheter i Sverige, berättar Lena Lidfors, SLU-professor och huvudförfattare till rapporten. Dock verkar denna typ av rehabilitering saknas i vissa delar av Sverige.
Bakgrund till rapporten
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Skaraborg beslutade 2015 att avsätta medel för Grön rehabilitering. Dessa medel tilldelades projektet Grön rehabilitering (bytte senare namn till Naturunderstödd rehabilitering (NUR)). Projektet riktade sig till personer sjukskrivna på grund av stressutlösta sjukdomar, framför allt utmattningssyndrom och skedde på en gård utanför Lidköping, där man byggt upp utemiljö och växthus utifrån SLU-professor Patrik Grahns åtta parkkaraktärer. Det fanns samlingsrum med öppen eld, ett stort växthus med porlande vattenkanal och guldfiskar, tillgång till varierad trädgård och kök. I närområdet fanns lantgårdar med mjölkkor, får och hästar, samt skog.
Projektet/studien pågick från 2016-2018 och rapporten presenterar metodutvecklingen av denna naturunderstödda rehabilitering på lantgård med ett interdisciplinärt vårdteam. Vårdteamet bestod av följande legitimerade yrkeskategorier; en projektledare som är högskoleutbildad trädgårdsmästare, sjuksköterska, sjukgymnast med inriktning mot basal kroppskännedom, arbetsterapeut och en läkare och symboldrama-terapeut.
Mer information
Författare/kontaktpersoner
Lena Lidfors från institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Elisabeth G Wahlgren, Christina Vestlund och Astrid Johansson från GreveGarden, Lidköping
(Faktagranskad av Beth Maina Ahlberg, professor i internationell hälsa, Uppsala universitet och Skaraborgsinstitutet för forskning och utveckling i Skövde).
Länk till rapporten
Ladda ner rapporten "Grön rehabilitering som
behandling på lantgård - Metodutveckling av naturunderstödd rehabilitering med interdisciplinärt vårdteam vid utmattningssyndrom".
Utgivare: SLU Future One Health (tidigare SLU Framtidens djur, natur och hälsa)
Rapportserie: SLU Framtidens djur, natur och hälsas rapportserie, rapport nr 8.
