Nyhet

Forskare medverkar i BBC:s Greta Thunberg-serie

Publicerad: 04 maj 2021

Kvinna i gul regnkappa och man tittar upp mot himlen.

Förra sommarens kallaste dag tillbringade forskaren Achim Grelle och hans kollegor Riitta Hyvönen och Bengt Olsson i skogen tillsammans med BBC och Greta Thunberg. De besökte Knottåsen där SLU mäter flödet av växthusgaser mellan atmosfären och skogen. Det var ett spännande möte som i slutändan blev drygt två minuter i den nya BBC-serien om klimatet.

Serien heter Greta Thunberg – a year to change the world och går nu att hitta på SVT-play under namnet Lyssna inte på mig. Den handlar om Gretas väg till klimatmötet i Chile och resan över Atlanten när klimatmötet flyttades till Madrid. Serien skildrar också besök på platser där klimatförändringen syns extra tydligt och möten med forskare som berättar om olika aspekter på klimatet.

SLU har mycket forskning och miljöövervakning som är relevant för klimatet. Ett exempel är ett nätverk av 15 stationer som mäter flöden av växthusgaser mellan ekosystem och atmosfär. Stationerna är utspridda från Småland i söder till Västerbotten i norr. De hjälper oss att förstå hur upptag och utsläpp av växthusgaser påverkas av t.ex. skötsel och störningar. Data från stationerna kan förbättra klimatmodellerna och bidra till viktiga beslut om hur samhället ska begränsa klimatpåverkan.

I skogen syns stationerna som höga master. Den 8 juli 2020 besökte BBC, Greta Thunberg och forskarna masten i Knottåsen som ligger i Gävleborgs län. Det var 8 grader varmt (kallt!) och regnade. På grund av pandemin blev de extra blöta och kalla eftersom alla inte kunde gå in den lilla mätboden vid masten samtidigt.

– Vi hade ändå en bra dag med många intressanta diskussioner med både Greta och hennes pappa Svante Thunberg. Det var också spännande att se hur BBC arbetade, säger Achim Grelle, forskare i ekosystemekologi.

De pratade om vad som påverkar om skogarna är kolsänkor eller kolkällor. Det är komplicerat. Växternas tillväxt, nedbrytning och andra processer ovan och under jord avgör om systemet i genomsnitt tar upp eller släpper ut koldioxid. Eftersom stationerna funnits i många år går det att följa hur gasflödena ändras över tid, till exempel i takt med att skogen blir äldre, och hur systemet svarar på avverkning, stubbskörd, skogsgödsling, gallring, skogsbränder och stormar. I det färdiga programmet blev det drygt två minuter.

I filmen befinner de sig i Mellansverige där det kan ta åtskilliga decennier innan en skog blir en kolsänka när den avverkats och återplanterats. Däremot kan man ganska snabbt skapa nya kolsänkor när man planterar skog på lämplig mark.

– Det framkom inte riktigt i programmet. Jag tyckte förstås att jag sa många intressanta saker som inte kom med, men så är det ju med så här stora produktioner, säger Achim Grelle.

Till exempel tycker han att man inte får bruka skogens kolupptag som ursäkt för att använda mer fossila bränslen.

– Det finns inget kollager som är så tryggt som det fossila. Om vi släpper ut detta kol och binder in kol i skogen istället får vi ett kollager som är mycket känsligare och osäkrare än det fossila, säger han.

En lite rolig detalj är att BBC hittade en kortfilm med Achim på Youtube (ett föredrag från ekologiinstitutionens årliga konferens) när de gjorde research. Filmen visade hans förståelse av skogens kolbalans och att han var bra på att förklara komplicerade saker på engelska, tyckte de.

– Ja det var roligt att de hittade filmen som är flera år gammal. Ett bra exempel på hur viktigt det är att kommunicera sin forskning, säger Achim.