EU:s forskare rapporterade gravt felaktiga resultat och slutsatser som har fått politiska implikationer. Det konstaterar Peter Högberg, professor i marklära vid SLU, som nyss deltagit i kritik av felaktiga forskningsresultat i en artikel i tidskriften Nature.
I juli 2020 publicerade forskare knutna till JRC (European Commission Joint Research Centre) en analys av Europas skogsbruk där man drog slutsatsen att andelen av skogarna som skördats årligen hade ökat med hela 49 procent under perioden 2016–2018 jämfört med 2011–2015.
Samtidigt skulle förlusten av skogarnas biomassa (och därmed förråd av kol) ha ökat ännu mer, hela 69 procent. Störst förändring påstods ha skett i skogsländerna Sverige och Finland, där den årligen avverkade arealen skulle ha ökat med 36 respektive 56 procent.
Kritik av dessa resultat har nu framförts i två artiklar i Nature (”Concerns about reported harvests in European forests” och ”Quantifying forest change in the European union”). Den första artikeln har redan presenterats på SLU:s hemsida. Här lyfter vi artikel nummer två. Författarna till den kommer från USA, Frankrike, Sverige och Finland. De för fram att JRC:s uppgifter inte bekräftades av tillgänglig statistik, att man motsade sig själva, att satellitsensorerna har svårt att mäta tillväxt och att man kan ha misstagit en mindre konjunkturcykel för en trend.
De felaktiga uppgifterna i Nature är ett exempel på hur debatten om skog, klimat och bioenergi påverkas av motstridiga och det här fallet rent ut felaktiga påståenden. Den rådande oenigheten om de svenska skogarnas kolbalans och om skogsbrukets roll i den har stora politiska implikationer. Det påpekar Peter Högberg och Jonas Fridman i en artikel på DN Debatt. I en annan debattartikel, i Västerbottenskuriren diskuterar Peter Högberg hur man kan förstå skogarnas kolbalans och skogsbrukets roll i den.
”EU-forskares uppgifter om skogsbruk var gravt felaktiga” - DN.SE
Debatt: Dags reda ut förvirringen om skogarnas kolbalans (vk.se)