Nyhet

Hur mår kustfisken? Nya referensområden breddar kunskapen om fiskens hälsa

Publicerad: 14 juni 2021
Hand som håller en plattfisk

Sedan mitten av 1980-talet görs årliga undersökningar av fiskens hälsotillstånd i så kallade referensområden längs den svenska kusten. I slutet av 2010-talet utökades övervakningen med ytterligare tre områden: Vendelsö i Kattegatt, Hanöbukten i Egentliga Östersjön och Forsmark i södra Bottenhavet. Resultaten från de undersökningarna publiceras nu i tre faktablad, och visar på en likartad utveckling som i övriga referensområden: kustfiskens hälsa är negativ påverkad.

- Studier av hälsotillståndet hos tånglake vid Vendelsö och abborre i Forsmarks skärgård visar ett mycket likartat hälsotillstånd jämfört med andra referensområden där fiskars hälsa har studerats över en längre tid. I dessa områden är flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken negativt påverkade, även om den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren, säger Lars Förlin, professor emeritus vid Göteborgs universitet, som lett fiskhälsoundersökningarna

Göteborgs universitet ansvarar för undersökningarna av fiskhälsa inom programmet för integrerad kustfiskövervakning. Programmet är en del av den nationella miljöövervakningen i Sverige och utförs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. I programmet ingår också undersökningar av miljögifter som görs av Naturhistoriska riksmuseet samt övervakning av fiskbestånden som genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Sjunkande halter av flera miljögifter

Naturhistoriska riksmuseets undersökningar visar att halterna av de flesta miljögifterna som metaller, pesticider och PCB:er, är stabila eller minskar.

- Vi ser dock höga halter av kvicksilver i den undersökta sillen. Liknande höga halter ses även för andra fiskarter från andra undersökta områden. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för det naturliga ekosystemet, men långt under gränsvärdet för humankonsumtion, säger Suzanne Faxneld intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, som lett miljögiftsundersökningarna.

Ökad förekomst av fisk som gynnas av varmare vatten

Provfiskena som utförs av SLU för att studera effekterna av en förändring i fiskens hälsa, visar en ökad förekomst av mört och andra karpfiskar i Forsmark under senare år.

- Dessa arter gynnas av varmare och mer näringsrika vatten och ökningen vi ser är ett tydligt tecken på att de undersökta områdena påverkats av övergödning och klimatförändring, säger Noora Mustamäki, miljöanalytiker på Institutionen för akvatiska resurser vid SLU, som sammanställt resultaten som presenteras i faktabladen.

I Hanöbukten har förekomsten av torsk varit låg under de senaste åren, samtidigt som sillen ökat ganska markant över tid. Torsken har även generellt en dålig kondition i området och frekvensen av yttre fysiska skador på fisken är högre än i många andra provfiskeområden längs den svenska kusten.

I det tredje området, Vendelsö i Kattegatt, har provfisken utförts sedan mitten av 1970-talet. Här visar provfiskeresultaten en tydlig ökning av mesopredatorer som läppfiskar, smörbultar och strandkrabbor, arter som befinner sig i mitten av näringsväven Samtidigt har fångsterna av tånglake och skrubbskädda minskat under de senaste tio åren.

Kusten – en hot-spot för miljöförändring

Vad som orsakar förändringarna i fiskens hälsa och fisksamhällets sammansättning och struktur är ännu inte klarlagt. Att de observerade förändringarna sker i referensområden (som anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet) tyder på att tillståndet inte enbart har lokalt ursprung utan är allmänt förekommande i många kustområden.

 - Kustområden är hot-spots för påverkan och fisken är hårt klämd mellan många olika intressen som förändrar miljön, som övergödning, klimat, påverkan från kända och okända miljögifter, förlust av nyckelhabitat och fiske. Ekosystemets struktur har också förändrats kraftigt under senare år med en ökad förekomst av säl, skarv och storspigg (i Östersjön), säger Jens Olsson, forskare på Institutionen för akvatiska resurser vid SLU.

Läs mer i faktabladen från respektive område:

Västra Hanöbuktens kustvatten – Åhus, 2007–2020

Ringhals-Vendelsö, 1976–2020

Forsmark, 2002–2020

Kontakt

Noora Mustamäki, miljöanalytiker vid Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU. noora.mustamaki@slu.se, 010-478 41 79

Jens Olsson, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU. jens.olsson@slu.se, 010-478 41 44

Lars Förlin, professor emeritus vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. lars.forlin@bioenv.gu.se, 0705-163676

Suzanne Faxneld, intendent vid Enheten för Miljöforskning och övervakning, Naturhistoriska riksmuseet. Suzanne.Faxneld@nrm.se, 08-519 541 14


Kontaktinformation

Noora Mustamäki, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
noora.mustamaki@slu.se, 010-478 41 79

Vicedekan, ansvar för fortlöpande miljöanalys

Jens Olsson, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
jens.olsson@slu.se, 010-478 41 44