Med hjälp av 48 fisketeam, och över 500 frivilliga, satsar Sveriges lantbruksuniversitet på att fånga och märka 60 tonfiskar under två veckor i augusti–september, med start i morgon.
Det fleråriga projektet har redan väsentligen ökat kunskapen om detta nya och spektakulära bestånd i våra svenska vatten. Forskarna har i dag en allt bättre förståelse för varifrån dessa fiskar kommer, var de leker, och hur de korsar Atlanten i deras ständiga jakt på föda.
I år hoppas forskarna på att fånga och märka fler fiskar i den lite mindre storleksklassen, 100–150 kg, vilka verkar ha observerats mer frekvent under sommaren jämfört med andra år.
– Det vore en trygg bekräftelse på att även yngre generationer av tonfisk har hittat upp till våra breddgrader, att föryngringen fungerar och att det inte bara rör sig om några enstaka starka årsklasser som besöker oss varje år, säger Gustav Hellström, forskare på SLU.
Bra förutsättningar att studera tonfisken
Skagerrak och Kattegatt har bland de bästa förutsättningarna i världen att studera den blåfenade tonfisken i det vilda. Här samlas sedan några år tillbaka en betydande mängd tonfisk under ett antal månader på sensommaren och hösten.
Det relativt begränsade området gör att forskarna har goda möjligheter att få tag på fisk att märka. Samtidigt ökar det också chanserna att återfinna de små sensorerna med värdefulla data som är programmerade att ”poppa” upp till ytan efter att ha suttit fast på tonfiskarna i ett år.
– Spårningstekniken ger oss unika möjligheter att studera fysiologi och beteende på de här spektakulära, men dåligt kända, fiskarna. Skagerrak är unikt på det sättet att fiskarna samlas på ett litet område en viss tid på året så att vi relativt enkelt kan samla in de släppta märkena, säger Andreas Sundelöf, forskare på SLU.
Ökat fiske gör kunskapen brådskande
Att den blåfenad tonfisken kom tillbaka till svenska vatten efter att ha varit borta i nästan 60 år lyfts ofta som ett gott exempel på hur en ansvarstagande förvaltning lyckats rädda en art på randen av utrotning. Samtidigt ökar återigen fiskekvoterna på blåfenad tonfisk i atlanten, och Sveriges grannländer bygger upp sin tonfiskflotta. Det gör att det blir ännu viktigare att skaffa kunskap om var och hur de ”svenska” tonfiskarna fiskas och kartlägga deras vandringar och överlevnad, menar forskarna på SLU.
– Vi har fått en andra chans och det vore ju väldigt oansvarigt att inte göra det vi kan för att skydda och bevara de här fantastiska fiskarna nu, säger Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi på SLU.