Nya kartor kan minska effekter av klimatförändringarna

– Vi ska skapa mer detaljerade kartor som visar även diken, små vattendrag och markförhållanden. Den informationen ger ett bättre planeringsunderlag för att anpassa samhällen till klimatförändringarna, säger SLU-forskaren Anneli Ågren som leder projektet. Vi använder AI-metoder vilket visat sig vara väldigt kostnadseffektivt. Det blir billigare och går snabbare.

Det nya anslaget från Formas ger forskarna möjlighet att vidareutveckla metoderna att automatiskt kartera hela Sverige. Metoden bygger på att först kartlägga mindre områden manuellt för att sedan träna AI-modellen med den informationen. När AI-modellen lärt sig identifiera diken och vattendrag går det att applicera på hela landet.

Stor samhällsvinst

I ett tidigare projekt karterades 344 kvadratkilometer manuellt till en kostnad av en miljon kronor och det tog sex månader. På det sättet skulle det ta flera år och kosta 1,4 miljarder att kartera hela landet. Det ger en indikation om den ekonomiska besparing som AI-metoden innebär.

Under sommaren har forskarna låtit datorerna gå varma för att med automatik hitta och kartera diken i hela landet. Ca 85% av alla diken hittas, jämfört med tidigare rikstäckande kartor där bara ca 10% av dikena var med, så det är en stor förbättring.

– Vi sparar både tid och pengar, säger Anneli Ågren. Redan i höst planerar vi att tillsammans med Skogsstyrelsen ta fram den första versionen av nya dikeskartor.

Användningsområdena är många. Till exempel kommer dikeskartorna till stor nytta i regeringens 300-miljonerssatsning på våtmarksrestaurering där det nu blir lättare att välja ut rätt områden.

Drygt 100 års jobb på fem år

Anneli Ågren och forskarkollegerna ska i samarbete med SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) även utveckla bättre kartor över olika markförhållanden, dvs vad markens översta skikt består av.

I dag ritas de kartorna manuellt utifrån laserdata, något som kräver geologisk expertkunskap och är väldigt tidsödande. På elva år har man hunnit ungefär åtta procent av Sverige yta.

– Det skulle alltså ta drygt 100 år till för hela Sverige i den takten. Med hjälp av AI hoppas vi kunna göra en ny karta på fem år, som kanske inte är lika bra som en manuellt framtagen men som har 85-90% rätt, säger Anneli Ågren. Det är en stor samhällsvinst och experterna kan fokusera på problemområden där den modellerade kartan inte räcker till.

– Det säger sig självt att en sådan här forskningssatsning kan få stor betydelse när det svenska samhället ska anpassas till klimatförändringarna.

Pengarna kommer från Formas utlysning Samhällsplanering för omställning (steg 2) som ska öka kunskapen och bidra med nya lösningar för att ställa om till ett hållbart samhälle. Projektet heter ”Förbättrad samhällsplanering med högkvalitativa AI-utvecklade kartor”. Anneli Ågren och hennes kolleger har varit framgångsrika i att ta hem forskningsanslag. Bara det senaste året har man kammat hem runt 25 miljoner kronor från ett flertal finansiärer.

Text: Hans Hellberg