Nytt centrum för miljöbaserad övervakning av infektionssjukdomar i Sverige

SEEC (Swedish Environmental Epidemiology Center) är ett samarbete som har kommit till på initiativ av sex forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, KTH, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Uppbyggnaden görs med hjälp av ett bidrag på 6 miljoner kronor från SciLifeLab.

Det nya centrumet, SEEC, har tre uppgifter. Det ska underlätta en fortsatt och utökad pandemiövervakning genom analys av förekomsten av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer, men också verka för att det ska finnas beredskap och kapacitet för sådan övervakning vid framtida pandemier. Den andra uppgiften är att arbeta med profilering av smittämnen, där det ingår att bygga upp kapacitet för övervakning av smittämnen i luften och på ytor i bebyggda miljöer och att bedöma risken för att olika infektionssjukdomar sprids i dessa miljöer. Den tredje uppgiften är att bygga upp en biobank med prover som samlas in vid övervakning av smittämnen i miljön, ett historiskt arkiv som speglar folkhälsans utveckling på olika platser, för att främja forskning inom området.

SEEC ska överbrygga den nuvarande klyftan mellan epidemiologi och miljöanalys, och ska tillhandahålla tjänster för en snabb och effektiv respons på nya pandemier. SEEC kommer också att arbeta med metodutveckling och leda standardiseringen av beprövade och effektiva metoder för en miljöbaserad övervakning av infektionssjukdomar i Sverige. Samarbetet kommer att främja miljöepidemiologisk forskning med ett helhetsperspektiv och hänsyn till samspelet mellan djurhälsa, folkhälsa och den omgivande miljön.

– Att universiteten, liksom samhället i stort, nu håller på att öppna upp igen är glädjande, men samtidigt behöver det tyvärr finnas en beredskap för att förhållandena kan förändras igen. Här kan övervakningen av vilka virus och varianter som förekommer i avloppsvatten och offentliga miljöer vara en mycket viktig komponent. Det är med stor glädje jag välkomnar det forskarinitiativ, med samarbete mellan olika discipliner och universitet, som har lett till inrättandet av SEEC, säger SLU:s rektor Maria Knutson Wedel.

Annika Stensson Trigell, vicerektor och ansvarig för forskning på KTH, är mycket glad att SEEC nu kommer att etableras som ett forskningscentrum med en stark miljöepidemiologi- och folkhälsoprofil.

– Centrumet bygger på erfarenheten av den snabba kunskapsuppbyggnaden under pandemin. Tillsammans med bland annat SLU och reningsverk i flera städer kommer vi att bygga en nationell resurs som blir en brygga mellan epidemiologi och miljö. Detta centrum kommer att kunna erbjuda en unik service som är viktig för en snabb och effektiv respons vid framtida pandemier, säger Annika Stensson Trigell.

Grunden för miljöövervakningen har lagts under pandemin

Analyser av avloppsvatten har under mer än ett årtionde använts för att belysa olika aspekter på folkhälsa, t.ex. användning av olagliga droger och tobak och exponering för miljögifter. När coronapandemin bröt ut blev det snabbt intressant att undersöka om och hur virushalter i avloppsvatten kan användas som redskap i smittskyddsarbetet.

Forskningsprojekt om detta inleddes vid flera svenska lärosäten. Parallellt med analyser av data och publicering i vetenskapliga tidskrifter har preliminära data gjorts tillgängliga så fort som möjligt, och så småningom började halterna av SARS-CoV-2 i avloppsvatten att användas som en tidig indikation på trender i lokal smittspridning. Exempel på hur forskningsdata görs tillgängliga finns på svenska Covid-19-dataportalen, KTH Vattencentrum och Crush Covid. Avloppsvatten har testats på en rad orter runt om i landet och täcker in ungefär 2,6 miljoner invånare, dvs. en fjärdedel av befolkningen.

– Covid-19-pandemin har lärt oss att vi behöver ha en korrekt bild av hur stor smittspridningen är i samhället för att kunna vidta väl underbyggda och effektiva motåtgärder, och mätningar gjorda av KTH och SLU kunde tidigt visa att det finns ett klart samband mellan avloppsdata och antal bekräftade fall i ett område, säger SLU-forskaren Anna Székely, som har lett uppbyggnaden av SEEC. Med modern molekylär teknik går det att upptäcka och kvantifiera smittspridningen genom analyser i den miljö där människor bor. Sådana analyser inkräktar inte på någons personliga integritet och de är dessutom billiga, vilket ger en unik möjlighet för långsiktig övervakning. Det är också en metod som lämpar sig särskilt väl för övervakning i låginkomstländer.

Parallellt med analyserna av städernas avloppsvatten har det också gjorts studier av smittförekost i offentliga miljöer. SARS-CoV-2 har då hittats i avlopp, luft och på ytor i sjukhusmiljö samt i luft och på ytor i tunnelbanan, t.ex. på hissknappar och ledstänger. I tunnelbanan hittades SARS-CoV-2 på upp till 18 procent av de provtagna ytorna. Det visade sig också att det minskade resandet i tunnelbanan ledde till en minskad förekomst av andra sjukdomsframkallande virus som brukar cirkulera där.

De forskare som lägger grunden för det nya miljöepidemiologiska centrumet är experter inom olika ämnesområden och de representerar starka forskningsmiljöer vid fyra universitet. Genom samarbetet har SEEC tillgång till stark kompetens inom miljöövervakning och modellering samt resurser i form av bland annat biosäkerhetslaboratorium klass 3 (KI), expertis på zoonoser (SLU), klinisk epidemiologi och modellering (UU) och avloppsreningsteknik (KTH) och miljöprovsarkiv (KI, KTH, SLU). 

Kontaktperson

Maja Malmberg, forskare och kommunikationsansvarig för SEEC
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
maja.malmberg@slu.se, 073-057 58 52

Mer om SEEC

Webbplats

https://www.scilifelab.se/pandemic-response/pandemic-laboratory-preparedness/swedish-environmental-epidemiology-center-seec/

Kontakt: contact.seec@scilifelab.se

Forskare

SLU (avloppsvatten, vatten, ytor, luft & viabilitetstestning )

• Maja Malmberg
• Anna J. Székely
• Klas Udekwu

KTH (avloppsvatten & slam)

• Zeynep Çetecioğlu Gürol

Karolinska Institutet (luft & viabilitetstestning)

• Antonio Gigliotti Rothfuchs

Uppsala universitet (statistisk modellering)

• Stefan Engblom

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Reningsverk. Foto: Zeynep Çetecioğlu Gürol, KTH