Forskare på SLU har undersökt om älgarna i området runt Grimsö forskningsstation ändrade sitt sätt att utnyttja landskapet när vargen etablerade sig. Andra studier har kunnat visa på en förändring i hur bytesdjur utnyttjar landskapet när rovdjuren återvänt. Men de svenska älgarna fortsatte att utnyttja hyggen och unga skogar på ungefär samma sätt som innan vargen anlände – trots att de löpte större risk att bli tagna av varg där. Den troligaste förklaringen är att jakten på älg är en större ”risk” för älgen och att den sker i många olika typer av skogsmiljöer.
”The landscape of fear” är ett begrepp inom forskningen om samspelet mellan rovdjur och deras bytesdjur. Det innebär att bytesdjuren undviker den typ av landskap där de löper störst risk att bli tagna av rovdjur. Flera studier i Afrika har visat att bytesdjuren ändrar sitt beteende väldigt snabbt när rovdjuren kommer tillbaka till ett område efter att ha varit borta en längre tid. Men så verkar det inte vara när man tittar på samspelet mellan vargen, älgen och skogen (älgens mat) i Sverige.
– Vi ser ingen eller väldigt liten skillnad i hur älgarna väljer habitat när vi jämför perioden före och efter vargens etablering i området, säger Håkan Sand, forskare på SLU, som ledde studien som nyligen publicerades i Oecologia.
De använde inventeringar från Grimsö forskningsområde från 1997 till 2016 (gjorda inom SITES-Swedish Infrastructure for Ecosystem Science). En tidigare studie har visat att antalet vargslagna älgar var överrepresenterade i mer öppna skogsmiljöer såsom hyggen och ungskogar. Och därför var det dessa miljöer som forskarna tänkte att älgarna kanske skulle undvika. Men det enda habitat som älgarna utnyttjade något mindre efter att vargarna etablerade sig var mossar. Slutsatsen är att the ”landscape of fear” inte har någon större effekt på älgarna i detta svenska ekosystem.
En skillnad mot många tidigare studier är att denna studie inte är genomförd i ett skyddat område utan att både älgarnas mat, älgarna och vargarna påverkas av människan genom skogsbruk och jakt.
– En annan predator är och har varit viktigare än vargen de senaste 100-150 åren. Människans jakt utgör ungefär dubbelt så stor dödsrisk för älgarna och älgar skjuts i många olika habitat. Dessutom är ungskogar och hyggen viktiga för att älgarna ska hitta mat, särskilt vintertid, säger Håkan Sand.
Det är intressant att ta reda på hur närvaron av varg påverkar älgarnas beteende och utnyttjande av landskapet eftersom det i sin turkan ha betydelse för fördelningen av betesskador som sker under vintern och i vilka skogshabitat som älgarna finns under jakten..
Behavioral effects of wolf presence on moose habitat selection: testing the landscape of fear hypothesis in an anthropogenic landscape, Oecologica, Håkan Sand, Mark Jamieson, Henrik Andren, Camilla Wikenros, Joris Cromsigt, Johan Månsson