Fyra nya böcker om bevarade kulturväxter

Rosarvet i Nationella genbanken
Lars-Åke Gustavsson och Henrik Morin

I många äldre trädgårdar kan man fortfarande återfinna en del av de tusentals rossorter som introducerats i Sverige under framför allt 1800- och 1900-talen, i några fall långt tidigare. Det är rosor som odlats, älskats och gått i arv i generationer. I dag är de här vackra, väldoftande och tåliga rosorna en del av vårt gemensamma gröna kulturarv. Under 2004–2010 genomförde Programmet för odlad mångfald, Pom, en landsomfattande inventering under namnet Rosuppropet. Drygt 100 rosinventerare sökte upp och dokumenterade rosor och roshistorier över hela landet. Särskilt intressanta rosor samlades in och efter mångårig provodling och utvärdering valdes 331 ut för att bevaras i Nationella genbanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Rosorna är, tillsammans med genbankens alla övriga växtslag, en växtgenetisk och kulturhistorisk resurs för trädgårdar i vår tid och i framtiden.

I den här boken presenteras 274 av genbankens rossorter ingående med sort- och gruppbeskrivningar, ett omfattande bildmaterial och med fascinerande historier om människorna som odlade dem. 169 av rosorna beskrivs här för allra första gången. I boken ges också en detaljerad bild av inventeringsarbetet och en historisk bakgrund till hur rosor introducerades, odlades och fick en framträdande roll i parker och trädgårdar. Det här är inte bara ett lexikon över det svenska roskulturarvet, det är också en hyllning till alla dem som odlat och bevarat gamla rosor!

Boken är unik med sitt breda tvärvetenskapliga innehåll. Den kombinerar, som ingen annan rosbok tidigare gjort, ny kunskap från ämnena botanik, hortikultur, genetik och svensk kulturhistoria.

Om författarna: Lars-Åke Gustavsson är en välkänd rosexpert och rosboksförfattare som har varit Rosuppropets projektledare sedan starten. I projektet har han särskilt arbetat med vetenskapliga frågor kring rosornas klassificering, släktskap, morfologi och historik. Henrik Morin var Rosuppropets biträdande projektledare och arbetade särskilt med rosuppropets publika aktiviteter och fältinventeringar. Han har också medverkat vid anläggningen av Nationella genbanken och etableringen av lokala klonarkiv.

Pelargoner i Nationella genbanken - fönsterträd med kulturarv

Karin Persson och Anita Ireholm

I många hem fi­nns krukväxter som vårdas ömt och som förs vidare från generation till generation. Krukväxtuppropet sökte 2009-2010 efter rumsväxter vars odlingshistoria kunde följas till före 1960. Uppropet var det sista av åtta som initierats av Programmet för odlad mångfald, Pom, Sveriges Lantbruks universitet i Alnarp. Gensvaret blev stort och 250 krukväxter, däribland 44 pelargoner, har valts ut att ingå i Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter.

Pelargoner i Nationella genbanken – fönsterträd med kulturarv presenterar de pelargoner som i genbanken bevaras för framtiden. Med brev, berättelser och foton får du ta del av deras historik och du kan även läsa om personerna som en gång i tiden odlade dem. Du får också veta hur de som nu har donerat pelargonerna tagit hand om sina klenoder. Presentationen kompletteras med en utförlig sortbeskrivning.

Ett urval pelargoner som också hör till vårt gröna kulturarv får ett eget kapitel. Boken innehåller även en kortfattad översikt av släktet Pelargonium och av pelargonens europeiska historia från 1600-talet fram till sekelskiftet 1900.

Om författarna: Karin Persson är hortonom, agronomie doktor och var projektledare för Krukväxtuppropet, där hon har arbetet med den utåtriktade verksamheten, forskningen och odlingen av krukväxterna. Karin har arbetat inom Pom sedan 2001 och är idag genbankskurator för krukväxterna samt prydnadslökarna och knölarna i Nationella genbanken. Anita Ireholm är växtodlingsagronom med ett stort intresse för såväl odlade som vilda växter och har varit engagerad inom flera av Poms upprop. Hon deltog i uppstarten av Krukväxtuppropet och har sedan bland annat kompletterat dokumentationen om de insamlade växterna.

Popplar – Park- och gatuträd i Nationella genbanken
PerOla Fritzon

Efter många års provodling i fält presenteras här med hjälp av bilder och iakttagelser de 46 popplar som nu bevaras i Nationella genbanken i Alnarp. I en introduktion ges en historik över popplarnas svenska odlingshistoria och författarens många bilder på de ståtliga ursprungsträden, som i många fall nu är fällda, presenteras vid sidan av karaktärer typiska för de många olika arter och sorter som odlats.

Popplarnas enorma växtkraft gör dem fascinerande, användbara och värdefulla, både i skog, park och trädgård. Släktet inkluderar såväl välkända stadsträd som flitigt använts i alléer och landskap världen över, som ovanligare hybrider skapade och tillvaratagna i botaniska trädgårdar där arter från olika delar av världen mötts och hybridiserats. I denna bok inbjuds du att lära känna våra äldsta magnifika svartpopplar, balsamdoftande popplar från öst och väst jämte användbara hybrider ur vårt hortikulturella kulturarv. Denna publikation är den första presentationen av växtmaterialet som inventerades genom Poms Träd- och buskupprop.

Om författaren: PerOla Fritzon arbetade innan pensionen som parkansvarig i Stockholms innerstad. Med yrkeserfarenheter från Tyskland och trädgårdsutbildning från Söråker i Medelpad och skånska Alnarp kom han sedan att arbeta 30 år i stadsträdens tjänst i Stockholm. Genom ett gemensamt intresse för parklindar kom han i kontakt med Rune Bengtsson vid SLU Alnarp och Programmet för odlad mångfalds inventeringar.

Älskade jordgubbar! - Ett bärkraftigt kulturarv i Nationella genbanken
Inger Hjalmarsson

Här porträtteras de sorter av jordgubbar, smultron och smulgubbar som bevaras i Nationella genbanken. Bland dessa finns sorter framtagna av svensk växtförädling, inventeringsfynd och utländska sorter med svensk odlingstradition. Varje sort beskrivs med sin historia och sina sortegenskaper. Boken ger också ett historiskt perspektiv på svensk växtförädling och odling. På senare år har spridningen av nya sorter gått snabbt och de äldre är idag ett skört kulturarv som är väl värt att bevara. Bland bokens 35 sortporträtt finns kända favoriter som 'Senga Sengana' men även genbanksrariteter som 'Julia', 'Gustaf' och 'Amanda'.

Om författaren: Inger Hjalmarsson är hortonom med mångårig erfarenhet av arbete med vårt pomologiska arv av frukt- och bärsorter. Inger har under senare år arbetat som genbankskurator vid Nationella genbanken i Alnarp.