Kontaktinformation
Charlotte Berkström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
charlotte.berkstrom@slu.se, 010-478 41 65
Skyddade områden kan bidra till att bevara och stärka livskraftiga populationer av djur och växter på land och i vattnet. För att arterna ska kunna sprida sig mellan de skyddade områdena behöver dessa bilda ett sammanhängande nätverk. Med kunskap om hur djur, växter och andra organismer rör sig havet kan de här nätverken utformas så att man undviker spridningsbarriärer. Denna kunskap saknas dock i stor utsträckning för både Östersjön och Västerhavet.
- För att marina skyddade områden ska vara effektiva behöver de omfatta alla de miljöer som är viktiga för arters fortlevnad, och de måste vara placerade så att arterna kan sprida sig mellan dem. Först då kan de bidra till att upprätthålla viktiga funktioner och livskraftiga populationer, säger Charlotte Berkström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
I en kunskapsöversikt som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ambio, har Charlotte och hennes kollegor sammanställt tillgänglig information om olika vattenlevande organismers spridnings- och migrationsavstånd i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. De har även gått igenom alla studier som har testat hur väl det befintliga nätverket av skyddade områden innefattar viktiga livsmiljöer (representativitet) och hur väl sammanlänkat nätverket är (konnektivitet).
- Vi fann att nätverket behöver utvidgas för att ge tillräckligt skydd för marina livsmiljöer och arter och för att det ska bli tillräckligt sammanlänkat, säger Charlotte Berkström
Det är en utmaning att ta reda på hur, när och var arter sprider sig i vattenmiljöer. De kan antingen sprida sig aktivt genom att simma, eller passivt genom att deras ägg, larver, sporer och frön sprids med hjälp av havsströmmar. Alger och fröväxter samt ryggradslösa djur kan även sprida sig genom att fästa sig på, eller hålla fast i, flytande föremål.
- Man har till och med hittat levande fiskägg i magen på fåglar och på så sätt kunnat påvisa att fisk indirekt kan spridas långa sträckor via fågelmigrationer. Många fiskar och ryggradslösa djur har dessutom larvstadier då de tillbringar flera veckor i den fria vattenmassan och då kan driva hundratals kilometer med havsströmmar, berättar Charlotte Berkström.
Studien identifierar vägar framåt för att fylla kunskapsluckor och föreslår hur man kan ta hänsyn till konnektivitet i förvaltningen av Sveriges kust- och havsområden. Områdesskyddet i Sverige planeras att öka till att omfatta 30% av kust- och havsområdena till 2030, och i samband med det arbetet finns goda möjligheter att stärka nätverkets konnektivitet.
Den vetenskaplig artikeln: "Ecological connectivity of the marine protected area network in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak: Current knowledge and management needs" i Ambio
Den populärvetenskaplig artikeln Nätverk gynnar spridning om skyddade områden i tidningen Havsutsikt.
Charlotte Berkström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
charlotte.berkstrom@slu.se, 010-478 41 65