Skärmselljud kan hålla borta klövvilt från åkrar och därmed minska betesskador på viktiga grödor. Det visar en ny studie från SLU där forskare undersökt hur dovhjort, älg, rådjur, kronhjort och vildsvin reagerar på ljud från rovdjur, samt vilken effekt detta får på skörden.
Det mest effektiva skrämselljudet? Människorösten.
Klövvilt kan ha stor påverkan på sin omgivning, något som kan leda till konflikter genom betesskador på jordbruksmark. Ett sätt att minska dessa skador kan vara att styra klövviltets beteende och utbredning i landskapet med inspelade läten från rovdjur.
– I denna studie visar vi att det går att ändra klövvilts beteende, utbredning och deras påverkan på viktiga jordbruksgrödor genom att skrämma dem med ljud, säger Anna Widén, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Studien har gjorts i Södermanland där dovhjort, vildsvin, rådjur, älg och kronhjort lever och konkurrerar om föda inom samma område. På sju olika vetefält har skadenivån på vetet mätts, och ljudanläggningar och viltkameror satts upp. För att djuren inte skulle vänja sig vid ljuden blandades de slumpmässigt och spelades endast upp när djuren passerade.
– Vi kan tydligt se att skadorna är betydligt mindre i de områden där skrämselljud har spelats upp, något som tyder på att detta kan vara en effektiv metod för att minska betesskador på grödor under känsliga perioder, säger Anna Widén.
Människoröster mest skrämmande
Fyra olika typer av ljud användes i studien; tre skrämselljud (människa, hund och varg) samt kontrolljud från fågelarter. Analyser från de filmer som spelats in visar att klövvilt reagerar olika beroende på vilket ljud de utsätts för. Starkast reagerade de på människoljud; dessa ljud genererade snabbast flykt från området och totalt sett spenderade djuren minst tid i områden när människoljud spelades upp.
När klövvilt skräms ändras deras beteenden; de flyttar sig till andra områden på samma fält eller lämnar fältet helt och besöker kanske i stället ett närliggande fält.
– Vi behöver mer kunskap om vilken skala denna typ av skrämselljud har en effekt på, både rumsligt och tidsmässigt. För att inte problemen bara ska flytta nästgårds är det troligtvis också mest framgångsrikt att kombinera denna typ av metod med viltförvaltningsåtgärder på en större landskapsnivå, som foderskapande åtgärder där viltet får äta skyddat, säger Anna Widén.
Vetenskaplig artikel
Anna Widén, Michael Clinchy, Annika M. Felton, Tim R. Hofmeester, Dries P.J. Kuijper, Navinder J. Singh, Fredrik Widemo, Liana Y. Zanette, Joris P.G.M. Cromsigt. Playbacks of predator vocalizations reduce crop damage by ungulates. Agriculture, Ecosystems & Environment, Volume 328, 2022, 107853, ISSN 0167-8809, https://doi.org/10.1016/j.agee.2022.107853.
Forskningen har finansierats av Naturvårdsverket, Kempestiftelserna, Svenska jägareförbundet och Länsstyrelsen Västerbottens älgvårdsfond och har genomförts i samarbete med forskare Michael Clinchy och Liana Zanette vid Western University, London, Ontario i Kanada, samt Dries Kuijper vid Mammal Research Institute i Bialowieza, Polen.
Anna Widén. (Klicka för högupplöst bild.)
Foto: Susanna Bergström, SLU
