Nyhet

Hållbarhet och lönsamhet måste följas åt i mjölkproduktionen

Publicerad: 26 oktober 2022
Fyra personer står och samtalar vid höga bord. Foto.

Det allra viktigaste för mjölkens framtid är att få den unga generationen att våga satsa. Så gick diskussionerna under SLU:s Mjölkvecka 17–21 oktober, med deltagare från lantbruk, rådgivning, myndigheter och forskning. Den lösning som framkom under slutdiskussionen var bland annat ett högt mjölkpris och generösa investeringsbidrag.

SLU:s Mjölkvecka arrangerades för andra året i rad, först som webbinarium under måndagen och tisdagen, sedan flyttade evenemanget till mässan Elmia Lantbruk i Jönköping med en konferens på torsdagen.

– Det finns mycket spännande forskning som pågår och det är viktigt att resultaten kommer ut snabbt. Snabb återkoppling från praktiken till forskningen kan i sin tur ge uppslag till nya vinklingar på forskningen, berättar Mjölkveckans arrangör Margareta Emanuelson.

Många lantbrukare har en socialt oacceptabel tillvaro

Brian Kuns från SLU berättade om en undersökning från SLU om att många lantbrukare har en socialt oacceptabel tillvaro och många mår dåligt. Den hänger ihop med att man antingen inte är tillräckligt stor för att kunna ha anställda och/eller att det saknas kollegor i bygden.

– Vid konferensen diskuterades olika åtgärder för att komma till rätta med detta. Det handlar om att staten behöver gå in och stödja på lämpligt sätt, om man vill värna lantbruket i flera bygder där mjölkkorna försvunnit. Man behöver också stimulera till nysatsningar på besättningar av moderat storlek, sa Charlotte Hallén Sandgren, som är ordförande i KSLA:s kommitté för hållbar mat.

Kantmeterstöd för att gynna biologisk mångfald

Håkan Rosenqvist (fristående forskare) och Christel Cederberg (Chalmers) kom med ett förslag på ett nytt stöd, ett så kallat ”kantmeterstöd”, en ersättning per meter omkrets. Ett sådant stöd skulle gynna ekosystemtjänster och biologisk mångfald och ge större stöd till mindre fält. Det skulle kunna ersätta arealstöd och kompensationsstöd och därmed även medföra mindre administration.

Kan avbytarverksamhet vara en socialt hållbar lösning?

– Ett förslag som lyftes av Brian Kuns och Charlotte Hallén Sandgren var att införa en subventionerad avbytarverksamhet, liknande den man har i Finland. Alternativt införa Rutavdrag eller motsvarande för F-skattare i mjölkproduktionen eftersom det är känt att lönekostnaden är en konkurrensnackdel i Sverige.

Detta presenterades också av Csaba Jansik (LUKE, Finland) vid torsdagens konferens. Men, vid diskussionen som följde var panelen inte så odelat positiva till avbytartjänst. De menade att det är bättre om lantbrukaren kan få en vettig inkomst, som genererar vinst. Då kan lantbrukaren själv bestämma hur pengarna skall användas, berättar Margareta.

– Alla var överens om att en långsiktig lönsamhet i verksamheten är A och O. Det finns förutsättningar nu, med det höga mjölkpriset. Lantbrukare Markus Brisbo betonade att mjölkpriset måste ligga kvar nu, för att man skall kunna återhämta flera år med röda siffror. Flera av forskarna som deltog visade också att hållbarhet och lönsamhet måste följas åt och det gör det i många fall.

Investeringsbidrag är nyckeln

Vid torsdagens diskussion var det stor enighet från både Jordbruksverkets representant, Bengt Jonsson och andra deltagare att ett rejält investeringsbidrag är nyckeln till att få unga att vilja satsa.

– Jag tycker att framtiden känns hoppfull! Det höga mjölkpriset är väldigt positivt och jag tror det ger framtidstro bland lantbrukarna. Jordbruksverket betonar vikten av en långsiktigt hållbar mjölkproduktion och det faktum att de också trycker på behovet av investeringsstöden som en viktig parameter för att få in fler unga bönder ger hopp, säger Margareta.

En oberoende mötesplats för forskare och praktiker

Margareta Emanuelson berättar att Mjölkveckan är det roligaste hon har arrangerat på länge. Det finns ett behov av en oberoende mötesplats där forskningen möter praktiken.

– Vi har fått många positiva kommentarer från till exempel lantbrukare som är glada för initiativet och tycker att SLU skall fortsätta driva mjölkveckan. Vi lyckades väl med att matcha forskare och praktiker, som ledde till intressanta åsiktsutbyten. Men det är också tack vare vår duktiga moderator, Malin von Essen, som inspirerade till spännande diskussioner, avslutar Margareta.

Fakta:

Forskningsprogrammet ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk”

Bakom Mjölkveckan står forskningsprogrammet ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk”. Programmet omfattar sex projekt från tre forskningsmiljöer: SLU, Chalmers och RISE. Projekten startade 2019 och pågår till december 2023. Programmet koordineras av SLU Future Food. Syftet med ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk” är att generera ny kunskap för en mer hållbar mjölkproduktion och konsumtion. Forskningsprogrammet, som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning, sträcker sig från den enskilda kon, till miljöpåverkan på gårdsnivå, till nytta och ny användning av vallfoder och till en kombination av miljö och folkhälsa för kostrekommendationer.