Våtmarker har anlagts för att minska näringsförlusterna (kväve och fosfor) från jordbruksmark, för att öka den biologiska mångfalden, öka vattenmagasinen och hantera klimatförändringar. Dessutom tillför de en vacker miljö. Trots att det spenderats en hel del pengar på våtmarker, finns det få uppföljningar på hur de uppfyller sina syften.
”Det finns en uppenbar kunskapslucka här eftersom få mätningar har gjorts”, berättar Pia Geranmayeh som är forskare på institutionen på vatten och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Tillsammans med Faruk Djodjic, Dennis Collentine, Hampus Markensten och Martyn Futter som också är kollegor på samma institution på SLU har hon deltagit i en studie som utvärderat placering och storlek av anlagda våtmarker, i förhållande till hur effektiva de är på att rena fosfor och kväve.
Hittills har ingen uppföljning blivit utförd av våtmarkernas effektivitet på landskapsnivå. Det går åt mycket resurser till anläggandet av våtmarker vilket gör det motiverat att undersöka att pengarna används på rätt sätt. Om vi inte vet hur effektiva befintliga våtmarkerna är, varför fortsätter vi anlägga dom och ge bidrag till det?
- Våtmarker är så bra, de är multifunktionella, säger Pia och fortsätter: Idag är det många enskilda markägare som anlägger våtmarker i rekreationssyfte eller som bevattningsdamm. Vår studie visar att våtmarker är en bra och kostnadseffektiv åtgärd om man gör rätt.
När forskarna studerar kostnadseffektiviteten är det i jämförelse med andra åtgärder som exempelvis att plantera ut fånggröda för kväve eller skyddszoner som ska fånga fosfor.
Kostnadseffektiviteten i våtmarker
I studien undersöker forskarna hur kostnadseffektivt det är att anlägga våtmarker i jordbruksområden och i syfte att rena vatten, med måttet kronor per kilogram kväve respektive fosfor.
- Den modell vi har tagit fram för att uppskatta hur mycket vatten och näring som rinner till en våtmark bygger på högupplösta höjdkurvor som visar hur vatten flödar i landskapet, säger Pia. Detta är i kombination med beräkningar av hur mycket fosfor och kväve olika typer av jordar och markanvändning släpper ifrån sig beroende av bland annat odlingsåtgärder och klimat.
Pia fortsätter:
- När vi vet hur mycket näring våtmarken tar emot, kan vi utifrån underlag från tidigare studier som visar hur effektiva våtmarker är på rening, beräkna hur mycket kväve respektive fosfor våtmarken antas rena.
De våtmarker som ingått i studien
Forskarna undersökte två regioner i sin studie för att kunna täcka in bland annat olika markanvändning och jordartstyper. Regionerna består vardera av tre angränsande avrinningsområden och finns dels i nordvästra Skåne, dels i Södermanland. Inte bara markanvändning och markegenskaper skiljer dem åt, utan även skillnader i temperatur, nederbörd och utsläppsmönster.
Förutsättningar för hur effektiva våtmarker är på rening
Förutsättningarna påverkar hur mycket näring våtmarken tar emot. Eftersom våtmarker renar mer om vattnet innehåller mycket näring, blir placeringen oerhört viktig. Mycket mer näring förloras från åkermark jämfört med skogsmark. Därför ska man placera våtmarker i områden med mycket jordbruksmark i tillrinningsområdet.
Studien visade att det finns våtmarker som är väldigt effektiva och renar mycket näring. Men de flesta våtmarker som anlagts tar inte emot så mycket näring eftersom andelen jordbruksmark i deras omgivning är låg.
Hur mycket vatten som våtmarken mottar är också viktigt för effektiviteten. Våtmarken klarar inte att rena alltför höga vattenvolymer eftersom flöden blir för höga. Dessutom stannar inte vattnet tillräckligt länge för att reningsprocesserna hinner verka. Å andra sidan, innebär alltför låga vattenvolymer också låga näringsmängder.
Framtidens våtmarker?
För att framtidens våtmarker ska vara kostnadseffektiva, vill forskarna att det ska ställas krav på våtmarker med näringsretention som huvudsyfte - de ska ha rätt storlek, utformning och placering.
- Vi hoppas att vårt verktyg kan hjälpa markägare, våtmarkskonsulter och våtmarkshandläggare att se till att placera och dimensionera rätt. Om man ställer högre krav, borde det också vara möjligt att ge mer betalt till markägare utifrån den ekosystemtjänst som våtmarken innebär.
