Spåren efter vildsvinens bökande i skogen är väl synliga men det är inte lika lätt att se hur de påverkar livet i marken. Men nu kan SLU visa att vildsvinens bökande minskar antalet kvalster, små djur som är viktiga för näringsomsättning, nedbrytning och kolinlagring. För att undersöka det härmade forskarna vildsvinens sökande efter mat.
Vildsvin är allätare, precis som vi, och bökar efter växtrötter, rotknölar, insekter, daggmaskar och svamp med sina trynen. Alla som har vandrat i skogar där det finns vildsvin har sett spåren. Eftersom de är vanliga, finns på alla kontinenter utom Antarktis och sprider sig norrut i Skandinavien är det viktigt att veta hur bökandet påverkar ekosystemet.
Tidigare studier har framförallt fokuserat på vilken effekt det har på växterna. Nedbrytarna i marken har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, trots att de spelar en viktig roll för ekosystemfunktioner som tillgängligt kväve för växterna, nedbrytning av dött material och lagring av kol. Därför bryter forskarna ny mark med denna studie.
– Vi har fokuserat på jordkvalster. Det är små organismer som lever i jorden och är besläktade med spindlar. Vi tittade både på kvalster som är nedbrytare och rovkvalster som äter andra organismer i marken, säger Nadia Maaroufi, forskare på SLU.
Forskarna mätte antalet kvalster i jordprover från ett område där vildsvinen hade bökat och jämförde med jordprover från ett område i närheten där marken inte var störd. De gjorde också ett experiment. Med hjälp av ett trädgårdsredskap som används för att luckra upp jorden simulerade de vildsvinsbök av olika intensitet. På vissa ställen gick de verkligen in i rollen som vildsvin och tog också bort deras mat. Det var för att de skulle kunna jämföra betydelsen av störningen i sig (alltså själva bökandet) respektive det faktum att en del material från marken avlägsnades, till exempel maskar, rötter med mera.
– Vi upptäckte att bökandet minskade antalet individer av kvalster i proverna. Både nedbrytare och rovkvalster påverkades och det gällde oavsett om det var naturligt bök från vildsvin eller om vi hade simulerat. Däremot verkade det bara vara de vuxna individerna som minskade, inte de unga. Det kan bero på att de unga kvalstren lever på mikroorganismer som inte påverkas lika mycket. De vuxna individernas mat är större som till exempel bitar av svamp eller döda växter. Troligtvis är minskningen av kvalster övergående eftersom de unga kvalstren kan återkolonisera fläckarna på sikt, säger Nadia Maaroufi.
De såg också att bökandet påverkade vissa egenskaper hos marken. Markfuktighet och innehåll av organiskt material minskade men innehållet av kväve och andra näringsämnen ökade. Det kan i sin tur gynna gräs som behöver mer kväve men missgynna mossor, lingon och blåbär.
– En viktig slutsats är att vildsvin kan påverka livet i marken och markens egenskaper. Vi har också demonstrerat att det går att göra experiment där vi efterliknar vildsvinens bökande. Däremot såg vi inte några tydliga skillnader mellan om vi tog bort vildsvinens mat eller bara simulerade bök. Kort sagt så vore det här spännande att forska vidare om, säger Nadia Maaroufi.
Forskarna grävde också ner tepåsar för att kunna mäta nedbrytningen. Tepåsemetoden är faktiskt en internationell standardmetod. De har också mätt hur mycket koldioxid som avges från marken.
– Vi analyserar det nu. Det blir ett mått på hur vildsvinet påverkar viktiga funktioner som nedbrytning och utsläpp av koldioxid.
Northward range expansion of rooting ungulates decreases detritivore and predatory mite abundances in boreal forests, Royal Society Open Science, Nadia I. Maaroufi et al
Forskarna genomförde ett experiment där de simulerade vildsvinens bökande. Foto: Nadia Maaroufi
1/2
Vildsvin med ungar i Bornsjö naturreservat. Från en viltkamera.
2/2