Under hösten 2022 har ett uppdaterat sätt att bedöma näringsämnen i sötvatten blivit infört i Sverige. Bedömningarna gäller vatten i Sverige och är nu harmoniserat med bedömningar av vatten i Östersjöområdet. Det uppdaterade verktyget gör att fler sjöar kan klassas med god status.
Målet är att alla vatten i Europa ska uppnå ”god” status. För att kunna avgöra vilken ekologisk status ett vatten har, finns det regler som bestämmer vad som ska analyseras och verktyg som alla ska följa. På så sätt blir det tydligt om vattnet har god status eller inte, om det behövs åtgärder och om de åtgärder som blivit utförda har fått önskad effekt.
Vattenforskare på SLU arbetar på flera olika sätt med att stötta vattenförvaltningens strävan mot att uppnå miljökvalitetsmålen och EU:s ramdirektiv för vatten. Ett sätt att använda den kunskap som finns på SLU, är att utveckla fruktbara verktyg för statusklassningar, så kallade bedömningsgrunder. Dessa har utvecklats för flera olika biologiska och kemiska kvalitetsfaktorer. För näringsämnen har nu nya sätt att beräkna referensvärdet tagits fram.
De nya bedömningsgrunderna för näringsämnen innebär en harmonisering med rapporteringen till den mellanstatliga organisationen HELCOM (Helsinki Commission - Baltic Marine Environment Protection Commission). Jens Fölster, forskare på institutionen för vatten och miljö, SLU, belyser att det är viktigt att kunna jämföra analyserna.
- På det här sättet blir det synkat och tydligt att vi menar samma sak när vi statusklassar våra vatten och när vi skriver våra rapporter, säger Jens.
Att hitta referensvärden för näringshalten i ett vatten är viktigt enligt det vattendirektiv som gäller inom EU. Olika typer av regioner har olika referensvärden. Referensvärdet tar man från opåverkade vatten. Jens har jobbat med frågan vad som är ett opåverkat vatten, i samband med arbete med de nya bedömningsgrunderna och tagit fram modeller för att beräkna referensvärden för fosfor för varje enskild sjö eller vattendrag:
- I de tidigare bedömningsgrunderna baserades beräkningarna på sjöar och vattendrag i områden utan jordbruk, eftersom de ansetts opåverkade, säger Jens. Men referensunderlaget blir snett eftersom man ju odlar på den mark som är naturligt näringsrik.
Med de nya bedömningsgrunderna baseras beräkningen på de bakgrundshalter som tagits fram i samband med rapporteringen till HELCOM.
För att hitta bra referensvärden kan miljöhistoriska analyser vara viktiga. I sjösediment samlas kvarlevor av djur och växter, varför sedimenten kan användas som historiska arkiv över vattnet. Skal från kiselalger samlas och finns kvar i sedimenten och kan visa på vattnets historiska näringshalt, eftersom vissa typer av kiselalger trivs i viss näringshalt.
För att hitta fram till de nya bedömningsgrunderna, har forskarna på SLU samarbetat med olika delar av vattenförvaltningen i Sverige. Under arbetet ska data från 600 sjöar och 1000 vattendrag analyseras av vattenmyndigheterna enligt både de gamla och nya bedömningsgrunderna med syfte att se om de nya bedömningarna blir mer realistiska även i enskilda fall.
När de första provberäkningarna utfördes med de nya bedömningsgrunderna fick vattendrag något sämre status. För sjöar utanför jordbruksområden (områden som har mindre än 10% jordbruksmark) blir den nya klassningen måttlig status eller sämre.
- Men sjöarna i jordbruksområden får faktiskt generellt sett bättre status, berättar Jens. De nya bedömningsgrunderna tar ju bättre hänsyn till områdets naturliga näringsnivå.
Även om de nya bedömningsgrunderna nu börjat införas, är det en bit kvar innan vi kan se det färdiga klassningarna. Detta är planerat att redovisas enligt den befintliga rapportcykeln där ekologisk status bedöms vart sjätte år.
Fölster, J., Markensten, H., Sandström, S., Widén Nilsson, E., (2021). Förslag till bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag. Sveriges lantbruksuniversitet, Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö Rapport 2021, number: 2021:15. https://res.slu.se/id/publ/114481
Moldan, F., Jutterström, S., Stadmark, J., Holmgren, K., Fölster, J. (2022). Bedömningsgrunder försurning - tester av MAGIC-biblioteket. IVL Svenska Miljöinstitutet, IVL Rapport 2022, number: 695. https://res.slu.se/id/publ/118909
Myrstener, E. och Fölster, J. (2022). Improved reference values for phosphorus in Swedish agricultural lakes, Lake sediment records of historical concentrations in Sweden and near-by countries. Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Department of Aquatic Sciences and Assessment, Report 2022:11. Ännu inte publicerad.