Kan en liten fluga bidra till att lösa tre stora problem? Ja, det tror forskare på SLU och International Institute of Tropical Agriculture i Benin. Den amerikanska vapenflugan finns naturligt i tropiska områden och larverna lever på ruttnande organiskt material. Och det är just därför den kan vara till nytta för oss!
Att få till en hållbar hantering av organiskt avfall i utvecklingsländer är en utmaning. I Benin till exempel hamnar organiskt avfall från slakthus, marknader och hushåll ofta i naturen eller på deponi. Växande avfallshögar utgör ett miljöproblem. Vapenflugans larver erbjuder en lovande lösning! Larven av den amerikanska vapenflugan kan kompostera, alltså födas upp på, olika organiska avfallsströmmar och i processen koncentrera högkvalitativt protein i sin biomassa som sedan kan användas som proteinkälla i djurfoder.
En annan fördel med denna process är det restavfall som genereras av larverna i slutet av behandlingen. Det kallas ofta för frass och kan användas som organiskt gödningsmedel för ett hållbart jordbruk.
Både i Benin och Sverige pågår forskning och uppfödning av dessa flugor. På SLU i Uppsala finns två containrar med tropisk värme. Kontrasten till hösten utanför är stor. De här flugorna kan heller inte överleva i det svenska klimatet.
I den ena lever larverna i lådor med olika typer av organiskt avfall, till exempel rester från gurkodling, frukt (de har valt frukter som finns i Benin som apelsin och vattenmelon) och musselskal. I containern bredvid bor de fullvuxna flugorna i stora nät. De har en livscykel som består av flera olika larvstadier. I det första är larverna mindre än riskorn. I Benin finns en större anläggning som ska utvecklas i projektet.
Daniel Dzepe.
– Vår plan är att introducera denna teknik för småbrukare i västra och centrala Afrika så att de kan lära sig hur man använder denna underbara fluga för att hantera sitt organiska avfall och producera foder till sin boskap i lokal skala, säger Daniel Dzepe postdoktor i Benin som nyligen besökte Uppsala.
Forskningen om fluglarvskompostering på SLU leds av Cecilia Lalander, som arbetar i Kretsloppsteknikgruppen på institutionen för energi och teknik. Just det här Benin-projektet leds av Laura Riggi som är expert på insekters ekologi och forskar med särskilt fokus på insekter som mat och djurfoder. Flera forskare både i Benin och Sverige deltar i projektet.