Som SLU rapporterat under flera år, minskar tillväxten i svenska skogar. Samtidigt har avverkningen och träd som dör vid till exempel stormar och efter insektsangrepp (total avgång) ökat. Det gör att kurvorna för tillväxt och avverkning närmar sig varandra.
Avverkning påverkar inte
Volymen på all levande skog kallas det totala virkesförrådet. Virkesförrådet har ökat kraftigt och kontinuerligt de senaste 100 åren eftersom man i Sverige avverkat mindre än tillväxten. Sett till volym finns idag mer än dubbelt så mycket skog i Sverige som i början av förra seklet.
Det stora virkesförrådet har i sin tur gjort att tillväxten kunnat fortsätta att öka, och avverkningen har då kunnat justeras uppåt. Men eftersom avverkningen inte skiljer sig drastiskt mellan 00-talet och 10-talet, är avverkningsnivån inte orsaken till den minskade tillväxt vi nu ser.
Vikande kurva
De senaste tio åren råder en minskande trend för tillväxten. Under perioden 2012–2018 minskade volymtillväxten för träd i Sverige med 15 procent. Mest minskade den i Götaland.
En fortsatt vikande tillväxt skulle kunna få konsekvenser för Sverige på flera områden. Inte minst klimatarbetet eftersom skogen fungerar som en kolsänka när virkesförrådet ökar. Detta har uppmärksammats på flera håll på sistone, bland annat av Naturvårdsverket. Lyckligtvis tyder dock mycket på att tillväxten kommer att öka igen:
– Vi ser tydliga indikationer på att den minskande tillväxten i södra Sverige har vänts. Det framgår av våra analyser av 2019 och 2020. Eftersom Riksskogstaxeringen arbetar med genomsnitt på fem års tillväxt syns det inte fullt ut än, säger Cornelia Roberge, programchef för Riksskogstaxeringen.
Torka sannolik bov
Det är svårt att slå fast orsaken till minskande tillväxt. En rad faktorer kan spela in: skötselmetoder, skogens ålderssammansättning, trädslag, kvävenedfall med mera. Ingen av dessa faktorer tros dock ha haft någon större påverkan på den tillväxtminskning vi kunnat se de senaste 10 åren.
– Så vitt vi kan se beror minskningen på att de individuella träden växer sämre. Förklaringen till det är sannolikt mindre gynnsamma växtförhållanden. Till exempel torka, säger Cornelia Roberge, programchef för Riksskogstaxeringen.
Expertgrupp utreder
Forskare på SLU, inklusive experter vid Riksskogstaxeringen, bildade nyligen en expertgrupp för att titta närmare på tänkbara förklaringar till den vikande svenska skogstillväxten.
– Vi har haft dippar i tillväxten då och då. Det speciella nu är att dippen är lite längre. Det är såklart inte bra. Men våra analyser pekar på en bättre tillväxt de senaste åren vilket kan tyda på att trenden redan har vänt, säger Göran Ståhl, professor vid institutionen för skoglig resurshållning, som ingår i gruppen.
– Generellt har vi haft en ökande tillväxt sedan början av 60-talet. Det var då man blev mer aktiv i skogsbruket och riktade in sig på en hög virkesproduktion. De prognosmodeller som används pekar på att klimatförändringarna kommer att ge hög tillväxt i skogen – åtminstone här i Sverige. I länder som drabbas hårdare av torka kan det bli svårare, säger Göran Ståhl.