I många av våra historiska miljöer växter ask och alm, två trädslag som nu är starkt hotade av svampsjukdomar. Träden har inte bara ett estetisk högt kulturvärde utan bidrar också till den biologiska mångfalden genom sina unika ekosystem. Genom ett projekt finansierat av Marie-Claire Cronstedts Stiftelse har man nu kommit ett steg närmare bevarandet av ask och alm.
Några av våra främsta natur- och kulturträd, ask (Fraxinus excelsior) och alm (skogsalm Ulmus glabra och lundalm U. minor) riskerar att utrotas på grund av två invasiva svampsjukdomar, askskottsjukan och almsjukan. Ask- och almträd är inte bara kulturellt viktiga som en del av historiska miljöer kring kyrkor, slott och herrgårdar. De två trädslagen utgör unika ekosystem med höga naturvärden som skapar specialiserade livsmiljöer för många olika organismer, exempelvis lavar, svampar, insekter, fladdermöss och fåglar. Även skyddade område sådan som Natura 2000 och naturreservat drabbas. Sjukdomarna är med andra ord ett hot både mot våra kulturmiljöer och den biologiska mångfalden.
För att kunna bevara och dessa miljöer, och även restaurera platser där träd redan dött, behöver moderna skötselåtgärder kombineras med resistent växtmaterial. För att detta ska bli hållbart på lång sikt behöver växtmaterialet vara av lokalt ursprung – träden måste klara av det lokala klimatet och ha de egenskaper som behövs för att kunna ingå i restaurering i känsliga områden så som naturreservat.
I projektet ”Bevara de svenska skogs- och kultur träden, ask och alm” som finansierats av Marie-Claire Cronstedts Stiftelse har Åke Olson med kollegor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, kunnat ta de första stegen i skapandet av en databas av träd som verkar vara resistenta mot respektive sjukdom. I inventeringen har forskarna letat efter resistenta träd med så stor genetisk diversitet som möjligt för att bygga en stark grund för ett bevarandeprogram.
- Vi använder oss av genetiska och fenotypiska analyser för att identifiera resistenta träd som kan användas för att ta fram motståndskraftiga träd, berättar Åke Olson, SLU.
De två senast åren har forskarna inventerat ett stort antal naturreservat i södra och mellersta Sverige, men resultaten är nedslående då det är få träd som är opåverkade av svampsjukdomarna. Endast en knapp procent av träden visar på resistens mot sjukdomarna, men i en askplantering på Gotland ser det mer lovande ut.
- Efter fem år är fortfarande 20 procent av träden friska! Berättar Audrius Menkis som både har samlat in, planterat och analyserat träden.
Ett av stiftelsens ändamål är att främja vetenskaplig forskning i Sverige inom områdena ekologi och faunavård, något som bevarandets av ask och alm bidrar till.
- För oss i stiftelsen känns det väldigt fint att kunna bidra till forskning för bevarande och restaurering av träd som har ett kulturellt men framför allt biologiskt värde, säger Bill Andréasson, styrelseordförande för Marie-Claire Cronstedts Stiftelse.
Forskarna har också arbetat med att utvärdera olika sätt att samla in och uppföröka alm, något det i dagsläget inte finns etablerade metoder för. För att kunna ta nästa steg mot ett storskaligt förädlingsprogram och resistenstestning så har de initierat ett samarbete med Linneuniversitetet och Skogforsk. Tillsammans hoppas de kunna utforma en långsiktig strategi för att bevara och restaurera ask- och alm-dominerade lövskogar och dess ekosystem samt de kulturmiljöer där de traditionellt varit ett dominerade inslag.