För att underlätta miljöarbetet och urvalet av vilka våtmarker som ska återställas lanserar SLU i samarbete med Skogsstyrelsen och Nationella Skogsdatalabbet nya digitala torvkartor som ger en mer fullständig bild av de svenska torvmarkerna och som även inkluderar ej tidigare karterade områden.
Regeringens satsning på återställande av våtmarker för klimatet är beroende av att rätt sorts våtmarker återställs. Dränerade torvmarker är de marker som främst läcker växthusgaser till atmosfären och alltså de som behöver återvätas för att uppnå maximal klimatnytta. Den nya torvkartan kan underlätta arbetet med att identifiera lämpliga platser för våtmarksrestaurering. Kartorna kan också användas för att planera körning i terräng då torvmarker ofta är mjukare och mer känsliga för körskador än mineraljordar.
– Det här är ett utmärkt exempel på den nytta vi kan skapa med en kombination av digitala tekniker och omfattande fältmätningar, säger SLU-forskaren Anneli Ågren som har lett utvecklingen av torvkartan.
Den nya torvkartan baseras på ett samband mellan nära 5500 mätningar av organiska lagrets tjocklek mätt i den Svenska markinventeringen och den tidigare utvecklade markfuktighetskartan (www.slu.se/mfk).
– Det är viktigt inte glömma att utan fältmätningar från de nationella miljöövervakningsprogrammen hade detta inte gått att genomföra, säger Anneli Ågren.
De kartor över torvmarker som vi är vana vid, till exempel jordartskartor eller topografiska kartor, är framtagna med hjälp av flygbilder och fältkarteringar som genomfördes från 1930-talet fram till 1970-talet. Den tidens kartframställning byggde på otaliga timmar av flygbildstolkning, samt fältinventering av torvmarker - dock främst utmed vägnätet av praktiska skäl.
Med hjälp av så kallad LIDAR-skanning av hela Sveriges yta har forskarna fått tillgång till enormt detaljerad information om topografiska förhållanden, och därmed indirekt om markförhållanden. Genom att lära datorn att identifiera de fuktiga och blöta markerna kan nya utbredningskartor över torvmarker tas fram då torven ackumuleras i blöta och fuktiga områden eftersom det höga vattenståndet skapar en syrefri miljö. De nya kartorna som baseras på laserscannade data och AI-metoder gör att fler torvmarker kan identifieras.
Genom att jämföra med fältmätningar kan kartornas kvalitet utvärderas, berättar Anneli Ågren. Fastighetskartan identifierar 50%, jordartskartan identifierar 70%, och den nya torvkartan identifierar 80% av de faktiska torvmarkerna.
– Torvkartan kan användas av både näringsliv, myndigheter och privatpersoner eftersom vi släpper det som öppna data, säger Anneli Ågren.
Den 15 december lanserades de nya torvkartorna. Torvkartan släpps som två olika produkter; en klassad karta och en kontinuerlig karta över tjockleken på det organiska lagret.
