Strukturkalkning är en åtgärd som kan främja både miljön och lantbrukets lönsamhet genom att minska fosforförlusterna och förbättra markstrukturen. Det bidrar till att marken blir lättare att bearbeta och torkar upp snabbare.
Tidigare studier har visat att strukturkalkning kan vara en effektiv åtgärd för att minska läckage av fosfor, men det är hittills väldigt få studier som direkt i fält har studerat hur fosforhalterna i dräningsvatten förändras över tid. Den typen av tillvägagångssätt är dock absolut bäst på att generera tillförlitliga resultat, berättar Lisbet Norberg. Hon och hennes kollegor har sedan fyra år tillbaka följt fosforhalterna i dräningsvattnet vid Hushållningssällskapet Hallands försöksgård Lilla Böslid.
-Det var viktigt för oss att kunna mäta utvecklingen av fosfornivåerna direkt i fält. Det har betydelse för att vi ska kunna ta reda på den sanna effekten av strukturkalkning.
Klar minskning glädjande
2018 strukturkalkades en mellanlera, med 29% lerhalt, på Lilla Böslid. Försöksfältet har separat dränerade parceller vilket har möjliggjort mätning av fosforläckaget från de 12 strukturkalkade parcellerna i jämförelse med 6 kontrollparceller utan kalk.
Efter fyra års mätningar kan Lisbet Norberg och hennes kollegor se en tydlig trend med minskat läckage av fosfor från de strukturkalkade parcellerna. Under det första året (september-augusti) syntes ingen effekt av strukturkalken. Troligen var processerna som leder till minskad rörlighet av fosfor i marken långsamma och inte helt utvecklade förrän andra året. Under andra, tredje och fjärde året kunde vi se en minskning av fosforläckaget med mellan 26-46%.
-Det här är ett glädjande resultat då strukturkalkning av lerjordar med mer än 15% ler är en av de prioriterade åtgärderna mot fosforförluster i Vattendirektivets åtgärdsprogram, säger Lisbet Norberg.
Fortsatta mätningar
I ett nytt projekt finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning kan mätningar fortsätta i ytterligare 3 år. Det blir den längsta mätserien av fosforläckage i dräneringsvatten från strukturkalkad jordbruksmark i Sverige.
-Vi kommer då att kunna se om strukturkalken fortfarande har effekt efter 7 år eller om det då börjar bli dags för en omkalkning, säger Lisbet Norberg.
Tidpunktens betydelse
Att det är torrt och varmt i marken när strukturkalken sprids har visat sig vara väldigt viktigt för resultatet för de strukturbildande processerna i marken och därmed även fosforförlusterna. I det nya projektet har forskarna i augusti 2022 strukturkalkat tidigare okalkade parceller på samma försöksfält.
-Vi kommer nu att följa två parallella mätserier där strukturkalk har spridits i samma två givor, 8 och 16 ton per hektar, men med fyra års mellanrum och med olika förutsättningar vid spridningstillfället.
Första spridningstillfället var i mitten av september då regnen hade kommit igång efter den extremt torra sommaren 2018 medan andra tillfället var i mitten av augusti 2022 efter en tid av mycket varmt och torrt väder. Det senare tillfället förväntas vara mer fördelaktigt.
- Det ska bli spännande att se om den nya kalkningen ger en större minskning på fosforläckaget än kalkningen utförd 2018, avslutar Lisbet Norberg.
Lisbet Norberg, forskare