Nyhet
Fel i Nature om kraftigt ökad skogsavverkning i Sverige
Publicerad: 23 februari 2022
I juli 2020 publicerades i tidskriften Nature mycket överraskande och uppmärksammade resultat om en på kort tid drastisk ökning av avverkade arealer och volymer i Finland och Sverige. Många forskare ifrågasatte tidigt resultaten, och i en nyligen publicerad studie visas nu hur Nature-artikelns resultat om kraftigt ökad avverkning i Finland och Sverige kunde bli så felaktiga.
Hans Petersson, som ansvarar för delar av Sveriges klimatrapportering, påpekar att det finns en risk att de felaktiga resultaten från Nature-artikeln (Checcherini et al.; Abrupt increase in harvested forest area over Europe after 2015) redan har vilselett beslutsfattare och på så vis orsakat oavsiktliga konsekvenser för EU:s skogspolitik.
– Vår nya artikel, liksom arbete från flera forskargrupper i Europa, har gjort det möjligt att komma närmare en korrekt uppskattning av avverkningsnivåerna, säger Hans Petersson, SLU.
Vad visar officiell statistik?
De flesta europeiska länder producerar officiell statistik om avverkningsarealer och volymer. Statistiken baseras i de flesta fall på produktionsuppgifter från råvaruanvändare såsom sågverk och massaindustrier, och kan ofta verifieras av andra typer av undersökningar. Officiell statistik om avverkade volymer i Finland och Sverige, för den period som analyseras i Nature-artiklarna, visar en måttlig ökning i Finland och en i stort sett oförändrad nivå i Sverige.
Vad visar den nya artikeln?
En internationell forskargrupp (med forskare från Norge, Finland, Sverige och Schweiz) har kombinerat de satellitbaserade skogskartor som Nature-artikeln baserades på med fältinventerade provytor från de finska och svenska riksskogstaxeringarna. Resultaten, som nu har publicerats i tidskriften Annals of Forest Science, visar att resultaten i Nature-artikeln inte kan vara korrekta.
Hur kunde Nature-artikeln misslyckas med att uppskatta avverkningen?
– Den kraftiga ökningen i avverkad skog var bara en artefakt orsakad av att metoden för att identifiera avverkade ytor har förbättras sedan 2015, säger Johannes Breidenbach, som är forskare vid norska NIBIO och studiens huvudförfattare.
I den nya artikeln (Breidenbach et al.) jämförs de satellitbaserade kartorna som användes i Nature-studien, med fler än 120,000 fältbesökta referensytor, och resultaten visar att det inte är avverkningarna som har ökat dramatiskt efter 2015 utan skogskartornas förmåga att upptäcka avverkningar.
Kan vi lita på fjärranalysmetoderna?
– Ja, vi kan lita på fjärranalys, men Nature-artikeln är ett exempel på forskning där forskarna inte tillräckligt väl har satt sig in i metoden som använts för att övervaka skogsavverkningar över tid med hjälp av satellit-data. Fjärranalys är och kommer att vara en viktig komponent, men i kombination med fältbesökta referensytor, och där kan data från Riksskogstaxeringens provytor spela en viktig roll. Resultaten som nu presenteras i vår artikel lyfter viktiga frågor om vilka metoder som bör användas för övervakning av de europeiska skogarna i framtiden, säger Jonas Fridman, programchef för den svenska Riksskogstaxeringen vid SLU.
Kontaktpersoner
Jonas Fridman, programchef
Riksskogstaxeringen
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
jonas.fridman@slu.se, 070-678 40 52
Hans Petersson, forskare
Institutionen för skoglig resurshushållning
Sveriges lantbruksuniversitet
hans.petersson@slu.se, 090-786 85 01
Artiklarna
Breidenbach J, et al. 2022. Harvested area did not increase abruptly – How advancements in satellite-based mapping led to erroneous conclusions. Annals of Forest Science 79:2. https://doi.org/10.1186/s13595-022-01120-4
Ceccherini G, et al. 2020. Abrupt increase in harvested forest area over Europe after 2015. Nature 583:72-77, 7814, https://doi.org/10.1038/s41586-020-2438-y
Pressbild
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)
Virkestrave. Foto: Anton Larsson, SLU
