Mjölkproduktionen har allt att vinna på ökad livslängd hos kor

Seminariet ”Hur kan vi öka mjölkkors livslängd?” arrangerades av SLU Future Food och forskningsprogrammet "Hållbara dieter från hållbara produktionssystem" den 2: a februari 2022 online.

Vi måste prata om lönsamhet

Professor Albert de Vries, från University of Florida, inledde med en föreläsning där han på ett tydligt sätt visade att en lägre rekryteringsgrad och ökad livslängd hos våra mjölkkor bidrar signifikant till att minska klimatavtrycket från mjölkkorna. Han betonade också att det är alldeles för stort fokus på utsläppen av växthusgaser, det är viktigt att även ta med all den nytta som jordbruket och animalierna bidrar med i form av att utgöra en kolsänka.

– Ett längre produktivt liv för mjölkkor är bra för både hållbarheten och lönsamheten. Det enkla svaret på hur vi ska åstadkomma en förändring bland bönderna är att vi helt enkelt måste prata om dess positiva effekt på lönsamheten, sa Albert de Vries.

Många riskfaktorer påverkar

Albert betonade dock att det finns ett antal riskfaktorer som förstås påverkar om korna överlever och dessa är sjukdomar, hälta, för lång tomperiod, dåligt lynne och låg avkastning.

Efter Albert de Vries föredrag följde tre kortare inslag från Annica Hansson (Växa och SLU) som berättade om några exempel på hur man med målmedvetet arbete kan förlänga livslängden hos mjölkkor, från Freddy Fikse (Växa) som reflekterade över livslängd utifrån ett avelsperspektiv samt från Åse Arnbratt (Arla foods) som berättade hur mejeriet ser på mjölkkornas livslängd.

Förlängd livslängd genom medvetet arbete

Annika bekräftade att Alberts ord om att en förutsättning för att lyckas är att ”man måste göra allting rätt” gäller även i Sverige.

– Genom medvetet arbete kan man förlänga livslängden hos mjölkkorna. Jag tror att mjölkproducenterna har mycket att tjäna på att öka kornas livslängd, men allt måste vara på plats innan man kan börja jobba på att ha fler äldre kor i besättningen, sa Annica Hansson.

Genetik kompenserar inte hög rekryteringsnivå

Freddy Fikse avslutade sin presentation med att avliva myten om att rekryteringskvigans högre genetiska nivå motiverar hög rekryteringsgrad.

– Så är det inte, den högre genetiska nivån hos rekryteringskvigorna kompenserar inte fördelarna med låg rekryteringsnivån, sa Freddy.

Varje gård har unika förutsättningar

Åsa Arnbratt berättade om Arlas systematiska arbete att minska mjölkkornas miljöpåverkan och hon betonade att det är viktigt att hitta sina egna vägar, eftersom varje gård har sina unika förutsättningar för att nå en ökad livslängd.

Efter de fyra talarna var ordet fritt och en diskussion följde mellan publiken och talarna. Freddy och Annica betonade att viktiga åtgärder för att begränsa antalet födda kvigkalvar avsedda för rekrytering är framförallt en konsekvent användning av köttrassperma till en del av mjölkkorna. Ytterligare effekt får man genom användning av könsseparerad sperma och genomisk selektion på hondjurssidan liksom användning av embryon.

Mikaela Lindberg, som är projektledare på SLU för forskningsprojektet om ökad livslängd, uppmanade alla att hålla koll på hemsidan och följa utvecklingen av projektet (se nedan).

– Vår slutsats från seminariet är att mjölkproduktionen har allt att vinna på att jobba för ökad livslängd hos mjölkkorna, då det gynnar både ekonomin, klimatet och miljön. Ökad livslängd är ett bra kvitto på att korna är friska, avslutar Margareta Emanuelson som är koordinator för forskningsprogrammet Hållbara dieter för hållbara produktionssystem.