Olika sorters gårdar kan bidra på olika sätt

Artikeln som nu publicerats är skriven av Kristina Marquardt och Brian Kuns på Institutionen för stad och land SLU tillsammans med Camilla Eriksson på FOI. Studien baseras på 34 intervjuer med 20 lantbrukare mellan 23 och 70 år, från gårdar som skiljer sig åt i storlek och produktionsformer.

– Vi upplevde att det saknades en diskussion om jordbrukets utveckling och drivkrafter utifrån lantbrukarnas perspektiv, säger Camilla Eriksson i podden. Det var det som var vår ambition med den här artikeln.

I studien delar forskarna in lantbrukarna in tre kategorier; ”production vanguards” som är speciellt duktiga på och intresserade av att få hög produktion och hög avkastning på sina gårdar. ”Miljö-vanguards” som drivs av engagemanget i miljöfrågor och som oftast har lite mindre gårdar, och förvaltarna, ”landscape stewards”, med en stark identitet som matproducenter på gårdar som ärvts inom familjen i generationer.

– Det som vi vill lyfta fram är att ingen av de här formerna nödvändigtvis är den enda sortens jordbruk som vi behöver framöver, utan alla kan spela olika roller för samhället. Vi måste tänka utifrån aspekten vad de skulle kunna bidra till, där de här små inte bara är ”på väg att bli stora”, utan att de faktiskt kan ha en annan roll i samhället när vi tänker på framtidens jordbruk, säger Kristina Marquardt vid SLU, och fortsätter:

–  Jordbruket är en del av lösningen också, när vi tänker på vad vi ska göra för att hantera klimatförändringar. Vi måste tänka bredare vad som räknas som effektivitet. Det är inte bara avkastning i skördar utan det är en mycket större fråga som handlar om strategiska val i samhället. Samhället driver mot ännu mer storskalighet, men är det storskalighet vi vill ha, hur storskaligt får det bli, och finns det andra värden också som vi vill inkludera i helheten? Det finns hos många lantbrukare en stark idé om hur man vill bruka sin gård. Om man från samhällets håll vill förändra produktionsformerna måste det finna olika incitament för olika grupper.

Ytterligare en reflektion som forskarna gör är det faktum att ekologiska bönder finns i alla tre kategorierna. Ekologiskt eller konventionellt lyfts ofta fram som skiljelinje i debatten, men den stora skillnaden mellan gårdarna i studien ligger i brukningslogiken och hur lantbrukarna  tänker runt resursanvändning, det vill säga hur intensivt de brukar sin mark, snarare än om det görs ekologiskt eller konventionellt.

Studien berör också stora frågor som Sveriges självförsörjningsgrad, livsmedelsberedskap och klimatanpassning. Idag har dessutom tillkommit oro kring de kraftigt ökade priserna på insatsvaror, i en bransch där många redan tidigare haft svårt att få ekonomin att gå ihop. Om tio-femton år är dessutom hälften av dagens lantbrukare i pensionsåldern. Finns det yngre krafter som är beredda att ta över? Kommer familjejordbruken att kunna leva kvar i framtiden?

Länkar

Läs hela artikeln: Marquardt, K., Eriksson, C., & Kuns, B. (2022). Towards a Deeper Understanding of Agricultural Production Systems in Sweden – Linking Farmer’s Logics with Environmental Consequences and the Landscape. Rural Landscapes: Society, Environment, History, 9(1): 1, 1–15. DOI: https://doi. org/10.16993/rl.78

Lyssna på avsnitt #20 av podden Feeding your mind: Lantbrukslogik

Läs nyhetsartikel om podden (april 2021) 

Mer i samma ämne

Vad kommer framtidens mat att kosta? Avsnitt #23 av podden Feeding your mind.

Kan agroekologi mätta världen? Avsnitt #24 av podden Feeding your mind.

Sveriges förändrade lantbruk: Lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 90-talet och strategier inför framtiden. Rapport #11 från SLU Future Food.

Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Rapport #1 från SLU Future Food.

Jordbrukets klimatanpassning. Rapport #9 från SLU Future Food.