Så kan klimatskatter påverka kostens miljöpåverkan

Svensk livsmedelskonsumtion har stor inverkan på miljön, både i Sverige och i de länder vi importerar mat ifrån. För att minska denna miljöpåverkan behövs en förändring av våra kostmönster. Ett sätt att påskynda en sådan förändring är med en klimatskatt på livsmedel. Emma Moberg har i sitt doktorsarbete tagit fram underlag till en sådan klimatskatt på mat och studerat vilka miljömässiga målkonflikter en sådan skatt skulle kunna innebära.

En klimatskatt på mat har potential att minska livsmedelskonsumtionens miljöavtryck med 7–12 procent, vilket framförallt beror på att konsumtionen av mat skulle minska. Den minskade konsumtionen av nötkött skulle i sin tur innebära att behovet av betesmark skulle minska med upp till 12 procent. Beroende på vilka typer av marker och i vilka länder betet sker kan detta vara både positivt och negativt för miljön.

– Globalt sett behöver jordbruksmarkens expansion begränsas. Avverkning i tropiska regioner för att bereda plats för betesmark och för odling av grödor som soja och oljepalm leder till stora växthusgasutsläpp och är ett hot mot biologisk mångfald. I Sverige behövs en viss mängd betesdjur för att bevara naturbetesmarker som är rika på biologisk mångfald. För att undvika en potentiell målkonflikt där en klimatskatt slår mot bete av naturbetesmark i Sverige skulle ersättningarna till bevarandet av dessa marker kunna höjas vid införandet av en klimatskatt, säger Emma Moberg.

En central del i avhandlingsarbetet var att undersöka hur olika livsmedels klimatavtryck kan beräknas för att användas som underlag i en klimatskatt. En konsekvent och transparent metod som bygger på livscykelanalys (LCA) utvecklades för beräkningarna. Metoden användes sedan för att beräkna de sammanlagda växthusgasutsläppen för produktionen av olika livsmedel på den svenska marknaden.

– Beräkningarna kartlade de utsläpp av växthusgaser som uppstår i olika produktionssteg, från åkern till butiken, säger Emma Moberg.

Vid beräkningar med LCA behöver alltid ett antal metodval göras, och Emma Moberg och hennes kollegor visar att dessa metodval ofta innebär en avvägning mellan att uppnå enkelhet i beräkningarna, och att ta fram data som resulterar i en kostnadseffektiv skatt som kan leda till utsläppsminskningar till lägsta kostnad.

Den skattesats som användes i avhandlingen var i första hand den som idag används för den svenska koldioxidskatten på bränslen på cirka 1,2 SEK/kg koldioxidekvivalenter. Den prishöjning som skatten skulle innebära ligger på cirka 28 SEK/kg nötkött, 5 SEK/kg för fläskkött (båda mätta i slaktkroppsvikt) och 15 SEK/kg för ost och smör. För de flesta frukter och grönsaker som undersöktes i studien skulle prishöjningen vara under 1 SEK/kg. Vegetabiliska oljor och ris orsakar en högre klimatpåverkan vilket skulle innebära en skattesats på 3–4 SEK/kg.

I avhandlingen undersöktes även hur den svenska matkonsumtionens miljöpåverkan, per person och år, förhåller sig till de ”planetära gränser” som har uppskattats för livsmedelssystemet. Gränserna speglar det maximala taket globalt för utsläpp och resursanvändning kopplade till produktionen av livsmedel.

När det gäller utsläpp av växthusgaser, användning av åkermark och tillförsel av växtnäring visade sig den svenska matkonsumtionens miljöpåverkan ligga två till fyra gånger över de tillåtna gränserna. Särskilt utsatt visade sig dock den biologiska mångfalden vara, där medelsvenskens nuvarande kostmönster innebär att gränsen överskrids med det sexdubbla, men här är osäkerheten mycket stor. Den totala vattenanvändning som kosten medför håller sig däremot under den uppsatta gränsen.

Konsumtionen av kött och mejeriprodukter hade störst utslag utifrån flera miljöaspekter, såsom totala växthusgasutsläpp och markanvändning. Sett till andra aspekter, såsom användning av bekämpningsmedel och påverkan på biologisk mångfald visade det sig däremot att en mängd växtbaserade produkter, bland annat kaffe och kakao, orsakar höga miljöavtryck. Även olivolja visade sig höra till denna kategori, genom hög användning av bekämpningsmedel och stor inverkan på biologisk mångfald per kilo. Störst påverkan på biologisk mångfald hade importerat lammkött från Nya Zeeland. Den produktionen tar mycket jordbruksmark i anspråk, och sker på en plats med stor artrikedom där det finns en hög risk för att arter utrotas.

– Hur skatter sätts är i slutändan ett politiskt beslut baserat på en rad avvägningar och förenklingar. I den processen kan resultaten från min avhandling ge värdefulla insikter, avslutar Emma Moberg.

En längre populärt skriven sammanfattning på svenska finns på s. 107–109 i avhandlingen.

-----------------------------------

Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Emma Moberg försvarade sin doktorsavhandling, The environmental pressures of foods – Application in climate taxation and sustainability assessment of diets, den 18 februari 2022 vid SLU i Uppsala.

Länk till avhandlingen (pdf)
https://pub.epsilon.slu.se/26847/

Mer information

Emma Moberg, doktorand
Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
emma.moberg@slu.se, 070-351 38 72