Cyanobakterier förknippas kanske främst med obehagliga algblomningar. Men att de också spelar en viktig roll i Östersjöns ekosystem understryks av forskaren Malin Olofsson. Nu har hon fått ett stipendium för att undersöka läget för cyanobakterier i Bottenhavet.
Malin Olofsson, forskare på institutionen för vatten och miljö, SLU, har fått två anslag för att forska på cyanobakterier i Bottenhavet. Tidigare har hon fått ett anslag från Åforsk för att återetablera sin sverigebaserade forskning om cyanobakterier efter två år som post doc i USA. I dagarna fick Malin ytterligare ett anslag från BalticWaters2030 som möjliggör ett utökat omfång av provtagning. Båda anslagen ska hon börja använda under sommaren 2022.
Vad är det du ska undersöka?
- Jag har tidigare jobbat med miljöövervakning av cyanobakterier tillsammans med SMHI. Då såg vi att antalet cyanobakterier ökade i Bottenhavet och gjorde beräkningar på hur mycket kväve cyanobakterierna antogs ta upp från atmosfären och tillföra havet. Nu ska jag dit och mäta för att se om det verkligen är sant. Mitt intresse gäller främst de stora typerna av cyanobakterierna, de man kan se med blotta ögat.
När cyanobakterierna uppmärksammas i medierna är det ofta i samband med algblomningar nära kusterna när de påverkar allmänheten i större grad. Därför har de inte alltid ett så gott rykte, men Malin är noga med att poängtera hur viktiga cyanobakterier är:
- Det finns en mängd olika arter och de beter sig lite olika. Alla är inte giftiga, i Bottenhavet finns inte lika mycket av de giftiga sorterna som längre söderut i Östersjön. Cyanobakterier tros ha funnits sen livets start på jorden, och tillförde syre till atmosfären. Så länge det inte blir för mycket behöver det inte nödvändigtvis vara negativt att de ökar i antal eftersom de bidrar med kväve och syre, och därmed kan göda systemet under perioder på året när kväve är begränsande.
Vad är det som gör forskningen om cyanobakterier i Bottenhavet så lockande?
- Det finns ganska mycket forskning på cyanobakterier runtom i världen, men Bottenhavet och Östersjön är så unikt med sitt bräckta vatten som gör att speciella arter finns där. Dessutom är Bottenhavet generellt väldigt lite forskat på när det kommer till cyanobakterier för det har inte ansetts som en gynnsam miljö.
Den metod som Malin använder i sin forskning gör att hon kommer kunna avgöra hur mycket kvävefixering som varje art av cyanobakterierna bidrar med eftersom de kan studera en cell i taget. Med metoden går det också att undersöka hur mycket andra bakterier runtom som får del av kvävet.
Det går att följa Malins resa som sker 1 – 5 augusti. Hon kommer vara ombord på forskningsfartyget KBV 181, vars position går att följa på sajten MarineTraffic.