Fakta:
Älgarna kan följas via wram.slu.se med två veckors fördröjning av djuretiska skäl. Välj "moosetrack_BD" och sedan älgarna som börjar med "JE".
I tusentals år har älgen gjort sina vandringar mellan vinter- och sommarområden. Men vad händer när klimatet ändras? Och när vi människor förändrar landskapet där älgarna vandrar? Att förstå hur djur och natur påverkas av olika typer av förändringar är nödvändigt för att kunna förutse effekterna av dessa. Nu stärker SLU sin forskning i Ångermanland med fler GPS-älgar.
Älgen är en stor och värmekänslig växtätare som rör sig över stora ytor och möter olika miljöer och klimat. För att öka förståelsen för hur älgen påverkas av förändringar i landskapet behövs långa tidsserier, och studier i olika delar av landet.
Nu stärker SLU sin forskning i Ångermanland med 22 älgar som försetts med GPS-halsband i närheten av Junsele.
GPS-halsbanden ger information om älgarnas position, i vilken hastighet de rör sig och omgivande temperatur. Detta kan forskarna sedan koppla till den omgivande miljön som marktäcke, förekomst av betesskador, men också av index av nyuppväxt foder och mycket mer.
– Området är intressant både ur ett historiskt perspektiv när det gäller älgarnas vandringsmönster och med nutida påverkan från oss människor, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU.
Älgarna kan följas med två veckors fördröjning. På kartan kan du se ungefär var de befann sig när de utrustades med GPS-halsband. (Klicka för större bild).
Bild från wram.slu.se Karta: Lantmäteriet
I området finns stora fångstgropssystem som skvallrar om hur älgarna rört sig under tusentals år. Tar de fortfarande samma vägar? Hur förhåller de sig till den hårt reglerade Ångermanälven?
– En nyckelfråga är klimatförändringar, säsongsvariationer och människans markanvändning. Vi vill undersöka om och hur variationer i klimatet påverkar älgarnas vandring och hur de nyttjar landskapet, säger Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör vid SLU.
Även vad och var älgarna väljer att beta är något som kommer att studeras. Något som också kan styras av förändringar i både klimat och miljö.
– I området har det tidigare planterats en hel del contortatall som älgar inte tycker om. Gör det att det blir högre betestryck på de vanliga tallarna? Och om älgarnas rörelsemönster ändras på grund av olika typer av förändringar i klimat och miljö så skulle det potentiellt också kunna leda till mer betesskador i vissa områden, säger Fredrik Stenbacka.
Redan vid millennieskiftet bedrev SLU studier i närheten av Junsele. Då med gammal teknik, VHF-radiohalsband, som innebar att älgars positioner fick pejlas in manuellt och bara enskilda positioner per djur och dygn kunde samlas in.
Sedan dess har tekniken tagit stora kliv framåt och de senaste 20 åren har SLU studerat vilda djur med GPS-teknik som gör det möjligt att följa älgarnas rörelser dygnet runt, året om och även få in information om omgivande temperatur.
För tre år sedan startade ett pilotprojekt i Junseletrakten då tre älgar utrustades med GPS-halsband. Av dessa finns en älg fortfarande kvar i studien, älgen som i SVT:s program Den stora älgvandringen fått namnet ”Jokern”.
– Vi har fått mycket spännande data i pilotprojektet. Vi har bland annat kunnat se hur enskilda älgars vandring påverkats av plötsligt snöfall. Förra vintern när älgarna redan var på plats i sina vinterområden föll plötsligt enorma mängder snö under kort tid. Älgarna valde då att ge sig av på nytt lite längre söderut, säger Fredrik Stenbacka.
Forskarna tror också att tidpunkten för älgarnas vandring kan påverkas av klimatförändringar. Från tidigare studier i området finns dokumenterade vandringstidpunkter som snart kan analyseras ihop med nya data.
– Det är skillnad på klimatförändringar och naturliga säsongsvariationer. För att med säkerhet veta vad som är vad krävs långa tidsserier, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU.
Älgarna kan följas via wram.slu.se med två veckors fördröjning av djuretiska skäl. Välj "moosetrack_BD" och sedan älgarna som börjar med "JE".
Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
fredrik.stenbacka@slu.se, 090-786 81 92, 073-812 08 16