Sjögull är en vattenväxt som finns i Sveriges sötvatten. Den blev inplanterad i Sverige under slutet av 1800-talet och har sedan dess spridit sig. Hur spridningen har gått till är spårat med hjälp av DNA-baserade metoder. Forskningen sätter även ljus på vart risker för vidare spridning finns och var man bör sätta in bekämpningsåtgärder.
Sjögull är en gul och slående vacker vattenväxt som påminner om näckrosen. Trots detta är den oönskad då den är invasiv och lätt tar över annan inhemsk växtlighet på växtplatsen. En rad problem är förknippade med detta. Många kommuner och länsstyrelser jobbar därför aktivt med att minska och begränsa spridningen av sjögull, ofta med mekaniska metoder. De fungerar dåligt för sjögull eftersom det lätt kan leda till att lösa växtdelar flyter iväg och skapar nya bestånd (vegetativ förökning). Sjögullen kan även föröka sig genom frösättning (sexuell förökning) och då sprida sig till platser långt bort. Detta är bakgrunden till ett nytt forskningsinitiativ som leds av Stefan Bertilsson, professor vid institutionen för vatten och miljö, SLU.
- Min forskning om Sjögull började 2019 med att länsstyrelsen i Kronobergs län hade sett tecken på kraftig frösättning och behövde hjälp med att bestämma den genetiska mångfalden, alltså hur arvsmassan för växten ser ut och har förändrats.. Eftersom jag och min grupp har tidigare erfarenhet och utrustning för att analysera DNA kände vi att vi skulle kunna hjälpa till. På samma gång kunde vi då bygga kapacitet och beredskap för en ny typ av DNA-baserad miljöövervakning.
Kraftig frösättning med långväga spridning blir ett problem när olika genetiska varianter av växten möts och förökar sig sexuellt. Plantans variant av genotyp (genetiska uppsättning) syns inte med blotta ögat. För att se skillnaden måste man använda DNA-baserade tekniker i ett laboratorium och undersöka växtens arvsmassa. Det är här Stefan och hans forskagrupp har betydande erfarenhet och expertkunskap.
- Vi fick in växtmaterial och jobbade sedan fram metoder för att bestämma vilka olika genetiska varianter som återfinns i olika sjöar, vattendrag och regioner, berättar Stefan. Det visade sig exempelvis att sjögull från Bolmen i södra Småland och bestånd i Mälaren tillhörde samma genetiska variant. Samtidigt kunde vi se att bestånden av sjögull från mer närliggande Småländska sjöar var genetiskt avvikande. Med denna typ av information kunde vi se hur växtens spridningsmönster har sett ut och hur åtgärder för att kontrollera växtens spridning kan göras mer effektiva.
Det är alltså intressant att förstå spridningsvägar och ha kunskap om de vatten där flera olika genotyper existerar samtidigt. I sådana vatten ökar risken för sexuell reproduktion. En mer storskalig kartläggning rymdes inte inom ramen för undersökningen som utfördes 2019, men Stefan fick ytterligare finansiering under efterföljande år för att ta in prover från många fler kommuner och län. Inom detta projekt blev det också möjligt att vidareutveckla analysmetoden de använt i den första undersökningen.
- Då kunde vi tydligt se hur genotyperna varierade mellan regioner i södra Sverige, säger Stefan. Vi utgick från de platser där vi visste att det fanns etablerade bestånd och där sjögull var ett känt problem. Det var spännande att kartlägga detta och dra slutsatser om vilka konsekvenser frösättning kan få. Det blev något av ett detektivarbete.
Den utökade undersökningen är i skrivande stund inte helt klar, men preliminära rön har avrapporteras och diskuteras vid ett arbetsmöte med sakägare som organiserat sig i ett sjögullnätverk. Data från undersökningen kommer även göras tillgänglig så att andra forskare kan arbeta vidare med detta. Stefan kommer sannolikt även använda metoden för andra ändamål:
- För att bestämma genotyp har vi använt metoder som är ganska allmängiltiga och som går att använda även för andra invasiva arter efter viss anpassning. Vanligtvis tittar vi på mikroorganismer och deras arvsmassa, men nu har vi vidgat vårt perspektiv till att även omfatta större växter som sjögull, men också djur.
För att se en karta över sjögullens utbredning i Sverige, besök Artfakta.
Ser du sjögull i verkligheten, kan du även rapportera ditt fynd på webbplatsen Artfakta.
Läs även om sjögullen som art i fokus på Sveriges vattenmiljö.