Fakta:
Kontakt: Per Angelstam, professor emeritus, SLU.
Tel: 070-2444971
Epost: per.angelstam@slu.se
”Sveriges skogar förväntas tåla klimatförändringar, leverera mer virke, ge fler naturnyttor, och jobb på landsbygden. För att möta önskemålen krävs en mångfald av skogsbruksmetoder i våra landskap. Skydd och hänsyn räcker inte för att väga upp de negativa effekterna av intensivt brukande.”
Det säger professor emeritus Per Angelstam från Skogsmästarskolan vid SLU. I en ny rapport från skogsfakulteten (”Hållbart nyttjande av skogen – visioner för de svenska skogslandskapen”) ger han en bakgrund till dagens skogslandskap, och på vilket sätt planering och metoder behöver ställas om för att nå ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk.
– Vi kan kalla detta för en idéskrift. Jag vill att den ska bidra till en kultur av lärande som bas för en saklig debatt, säger Per Angelstam.
I rapporten understryks att ett ensidigt fokus på virkesproduktion bidrar till utarmning av både biologisk mångfald och sociala värden.
– Medan skogsindustrin fokuserar på högre förädlingsvärden, är enskilda skogsägares portfölj av varor, tjänster och värden i skogslandskap mycket bredare. Det ekonomiska värdet för en skogsägare ligger numer främst i värdet av den stående skogen, och inte i att producera industriråvara. Känslan att äga skog, rekretion och jakt är andra viktiga ”valutor”.
Hur ska då debatten och skogsbruket ställas om för att tillfredsställa samhällets mål om råvaror, biologisk mångfald, kolbindning, rekreation och landsbygdsutveckling?
– Det finns ingen ”one size fits all”. Jag lyfter fram att vi behöver en tre-enighet bestående av (1) både trakthyggesbruk och ”hyggesfritt” som efterliknar naturligt dynamiska skogar; (2) att skogar med höga naturvärden bevaras; och (3) anpassning till klimatförändringar och andra osäkerheter. Detta kräver planering på landskapsnivå för att säkerställa gröna infrastrukturer för olika naturnyttor. Sverige har olika typer av markägare och brukningshistoria. Samma mix av metoder kan inte tillämpas överallt.
I rapporten exemplifierar han det avlånga Sverige med fyra landskap: Pärlälven i Jokkmokks kommun med stora orörda skogar; Västernorrland där ekologiska landskapsplaner bidrar till skydd av den mest värdefulla skogen; Tiveden, där nationalparken har kompletterats med en hyggesfri zon; nordöstra Skåne, där småskaligt jordbruk och betesdrift har skapat naturvärden som måste tas tillvara i planeringen av skogsbruket.
– Vad vi än tycker om det så ställer omvärlden krav på nya arbetssätt och metoder i svenskt skogsbruk.Vi behöver ett systemskifte som bygger på att göra olika.
Per Angelstam menar att vi måste gå från att ha ett ensidigt fokus på skogar som odlingssystem till att se skogslandskapen som komplexa ekologiska och sociala system. Rådgivare till skogsägare måste vara kunniga om alla skogens naturnyttor, och inte bara att mobilisera virke. Statens skogar kan användas mer för att skydda och återskapa biologisk mångfald. Ett mer holistiskt synsätt krävs i planeringen av skogsbruket, och det bör göras på landskapsnivå. Och sist, men inte minst, vi måste utgå från ”lärande genom fortlöpande utvärdering”.
Hållbart skogsbruk är inte enkelt, och det tar tid att utveckla.
Rapporten kan laddas ned på denna sida: Rapport Skog | Externwebben (slu.se)
Text: Mats Hannerz
Kontakt: Per Angelstam, professor emeritus, SLU.
Tel: 070-2444971
Epost: per.angelstam@slu.se