Viltstammarna i södra Sverige kan försörja fler vargar än Mellansverige, enligt en studie som forskare vid SLU gjort tillsammans med en kollega från Høgskolen i Innlandet i Norge. De har använt data från områden där vargen finns i dag och beräknat vad som skulle kunna hända när vargen etablerar sig söder om det nuvarande utbredningsområdet. Även om det finns fler möjliga bytesdjur för varg där så skulle människans jakt på rådjur och älg påverkas.
Vargen utrotades från stora områden i Europa under förra århundradet men har nu återvänt på många håll. Det gäller till exempel Skandinavien, Finland, Polen, Tyskland, Danmark och Spanien. Vargens återkomst har inte varit konfliktfri, bland annat kan det påverka tillgång på jaktbart vilt.
I Sverige lever vargen på framförallt älg men också rådjur. Det beror på att det är just dessa bytesdjur som finns där vargen huvudsakligen lever i dag. Vargen är generalist och har olika meny i olika delar av världen. I södra Sverige finns också täta stammar av vildsvin, kronhjort och dovhjort.
Forskarna har tagit fram ett scenario för återkolonisering av varg i södra Sverige. Vad skulle vargarna äta? Vilka tätheter av varg skulle vara mest troliga? Hur skulle närvaro av varg påverka jaktuttaget? Utgångspunkten är data från mellersta Sverige och Polen där det finns varg i dag och information om vargens val av bytesdjur, antal dödade bytesdjur per tidsenhet, och storleken på revir – samt avskjutningsdata över viltstammarna i södra Sverige.
– Studien visar att tätheten av varg södra Sverige troligen skulle vara två till tre gånger högre än i Mellansverige eftersom storleken på reviren skulle minska som en effekt av att det finns fem större viltarter istället för två, säger Håkan Sand, forskare på SLU.
Den biologiska potentialen för att försörja varg är alltså större än inom dagens utbredningsområde. Enligt resultaten skulle kronhjort, vildsvin och dovhjort inte påverkas så mycket eftersom dessa ofta förkommer i mycket höga tätheter. Däremot skulle en etablering av varg påverka möjligheten att jaga rådjur och älg, framför allt i de sydvästra delarna där det inte finns kronhjort och dovhjort.
– Med den här typen av forskning kan vi göra prognoser över vad som kan komma att hända när vargar eller andra stora rovdjur återkoloniserar områden i Europa, säger Håkan Sand.
Modellen ska dock inte ses som ett facit inför framtiden. Till exempel är det svårt att förutse utvecklingen av viltstammar och det kan också vara så att olika vargflockar föredrar olika byten. Dessutom finns andra faktorer i landskapet som kommer att påverka vargarnas möjligheter att överleva: trafiken och jakt (båda laglig och olaglig).
Wolf Recolonisation, Consequences for Ungulate Populations and Game Hunting Mariano Rodríguez-Recio, Camilla Wikenros, Barbara Zimmermann and Håkan Sand