Vinnarna av ett hackaton använde miljöövervakningsdata från SLU. Både vikten av bra data blev därmed tydlig, men visade även hur den kan användas. Temat för tävlingen var hur framtidens skogsbruk kan bli mer hållbart.
Det vinnande laget använde miljöövervakningsdata från SLU för att kontrollera att deras modell kunde simulera markfuktigheten skogslandskapet på ett korrekt sätt. Mentor till vinnarlaget från Göttingen var Anneli Ågren, forskare inom akvatisk landskapsanalys på SLU i Umeå.
Inom IM mäter man ett mycket stort antal variabler i miljön varav markfuktigheten är en del. SLU utför IM-programmet tillsammans med Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) och Svenska Miljöinstitutet (IVL) på uppdrag av Naturvårdsverket. Data över markfuktighet finns fritt tillgängliga online.
Hämtning av data om markfuktiget
Insamlingen av data över markfuktigheten sker genom en kombination av manuella och automatiserade mätningar. Tidsmässigt är det högupplöst data. I dagsläget är det områdena Gammtratten och Kindla som data kommer ifrån. Där mäter man på tre punkter: på toppen av en höjd, i sluttningen och nere i en dalsänka. De topografiskt olika mätningarna ger kunskap om vattnets rörelser i marken.
Mätningar i tid och rum
Ur ett miljöövervakningsperspektiv är det högintressant med utökade mätningar, både i antal områden och i tid. En lång tidsserie ger möjligheten att se trender för det man mäter. Trender ger i sin tur möjlighet att bättre förstå samtid och framtid, att kunna förutsäga förlopp och sätta förändringar (såsom klimatförändringar) i ett perspektiv. Stefan Löfgren, docent och forskningsledare vid institutionen för vatten och miljö, SLU har lång erfarenhet av miljöövervakning av olika processer i marken:
- Vi vill kunna utföra bra miljöanalyser av hur olika ämnen rör sig i marken och eftersom det finns risk att de kommer att transporteras till grundvatten och ytvatten. Därför måste vi ha kunskap om hur vattnet rör sig i marken. Markfuktighetsmätningarna ger viktig information om när och hur syror, baser, näringsämnen, spårmetaller med mera kan tillföras olika typer av skogsvatten och indikerar vad man kan göra för att undvika onödigt stor mänsklig påverkan.
Anneli understryker hur intressant det vore att utöka befintliga mätningar, eftersom de hydrologiska processerna är lite kända men ändå väldigt viktiga inte minst för områdenas biogeokemi.
Vinnargruppens användning av data
Tävlingens vinnargrupp använde IM:s tidsserier på markfuktighet för att testa om deras AI-modell gav rimliga resultat på markfuktighet. Resultatet visade en god överensstämmelse mellan uppmätt IM-data och AI-modellen. Vinnargruppens modell skulle kunna användas av skogsbolag för att minska risken för körskador, vilka riskerar att bli omfattande då marken är fuktig. Det skulle innebära minskade kostnader, både ekonomiska och miljömässiga. Dels minskar skogsbolagens avverknings- och drivningskostnader och dels slipper de återställa skadade områden (en lagstadgad skyldighet). Minskade körskador gynnar även vattenkvaliteten och i förlängningen den biologiska mångfalden. Körning med tunga maskiner i blöta områden ger stora markskador och påverkar vattenkvaliteten. I stående vattensamlingar i körskador kan metylkvicksilver bildas och ändrade flödesvägar för vatten kan leda till brunare vatten vilket påverkar allt som lever där.
Vinnarbidraget visar hur data från miljöövervakningen kan användas på ett bra sätt som skapar flera slags vinster.
