Jubilerande samarbete mellan experter

När SMED bildades fanns ett stort fokus på just samarbete och nätverkande mellan medlemmarna eftersom endast en part inte skulle klara av att ta fram alla de data som behövs för utsläppsstatistiken. Därför är samarbete viktigt mellan de ingående organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, statistikmyndigheten SCB, SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, samt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Idag har SMED utvecklats till ett konsortium, ett enkelt bolag där medlemsorganisationerna bedriver verksamheten med sin egen personal.

SMED:s största uppdragsgivare är Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. För deras räkning följer SMED upp hur bra Sverige följer sina nationella miljökvalitetsmål. Det internationella samarbetet är också viktigt inom SMED.

- Den stora fördelen med SMED är att vi blir bättre tillsammans när vi samlar kompetensen från alla fyra parter, säger Elin Widén Nilsson vid SLU som är SLU:s representant i SMED:s programledningsgrupp.

Elin som arbetar som miljöanalysspecialist på institutionen för vatten och miljö, SLU, har ett särskilt fokus på SMED:s sakområde Vatten. Andra sakområden som SMED jobbar med är Luft och klimat, Farliga ämnen, samt Avfall. Från SLU är det främst fem institutioner om arbetar inom SMED: Mark och miljö; Vatten och miljö;  Skoglig resurshushållning; Energi och teknik samt Ekologi. Genom Lars Sonesten, forskare och prefekt på institutionen för vatten och miljö, har SLU också en representant i SMED:s styrgrupp.

Inom sakområdet Vatten bidrar SLU med underlag till beräkningar av belastningen av näringsämnen till vatten. Med hjälp av olika beräkningsmodeller som är utvecklade av experter härifrån, kan vi analysera olika källors bidrag till läckage och transport av kväve och fosfor i ett avrinningsområde. SLU har ett särskilt ansvar för beräkningarna av näringsläckage från jordbruksmark. Viktiga data för beräkningarna kommer bland annat från miljöövervakningsprogrammet Flodmynningar och markkarteringen av åkermark. Inom sakområdet Luft och klimat står SLU för beräkningarna av skogens upptag och utsläpp av koldioxid inom den svenska klimatrapporteringen. Där är Riksskogstaxeringen och Markinventeringen är viktiga underlag. SLU bidrar också inom vissa utvecklingsprojekt inom Farliga ämnen  och har nyligen börjat bidra inom sakområdet Avfall genom experterna inom matsvinn.

Data som SMED tagit fram för olika rapporteringar används på många håll i samhället inom miljöarbetet. Alla uppgifter blir sammanställda i enlighet med internationella riktlinjer.

SMED har en uttalat långsiktig strategi med sitt arbete. Detta är särskilt viktigt för att få stabila och långa tidsserier i insamlat data. Långa tidsserier har särskilt stort värde till exempel för att följa upp åtgärder mot övergödning där det ofta dröjer länge innan man ser effekt. Långa tidsserier är även viktiga för att följa upp effekter av klimatförändringar och för att kunna göra prognoser för framtida förändringar. Något som kommer fortsätta vara viktigt även under de kommande 20 åren.