Nyhet
Måttliga mängder svampprotein kan hjälpa inbitna köttätare att minska sitt klimatavtryck
Publicerad: 04 maj 2022
Om tjugo procent av allt nötkött vi stoppar i oss ersätts med alternativa proteinkällor skulle köttätandets miljöpåverkan minska rejält. Det visar forskare från Potsdam Institute for Climate Impact Research i samarbete med SLU i en studie som publicerats i tidskriften Nature. Forskarna använde en komplicerad datormodell för att uppskatta de framtida effekterna av att ersätta nötkött med protein som framställs av svampmycel som odlas på socker.
– Det visade sig att man inte behöver sluta äta nötkött helt och hållet för att kunna uppnå märkbara effekter redan år 2050. Det är goda nyheter, eftersom en radikal omställning av våra matvanor kan vara svår att uppnå inom samma tidsperiod, säger SLU-forskaren Tomas Linder, som är forskargruppens expert på mikroorganismers näringsbehov.
Livsmedelsproduktion står för en betydande del av de globala utsläppen av växthusgaser. Särskilt problematisk är vår konsumtion av animaliskt protein, såsom kött, mjölk och ägg, eftersom dessa livsmedel kräver att vi matar djuren med betydligt mer protein än vad vi slutligen får ut av dem. Man brukar till exempel uppskatta att endast ca 5 procent av det protein som en ko har ätit under sin livstid finns kvar som kött vid slakt. En direkt följd av detta ”proteinläckage” hos animaliska proteinkällor är att stora landarealer måste avsättas för att tillgodose djurens proteinbehov. Detta får i sin tur konsekvenser i form av utsläpp av växthusgaser, ökat tryck på sötvattensresurser och skövling av naturliga ekosystem för konvertering till odlingsmark.
Minskad köttkonsumtion, vegetarianism och veganism är självklara lösningar på detta problem, så länge som en tillräckligt stor del av jordens befolkning är villiga att ändra sina kostvanor. Dock är det bråttom i och med att vi redan börjar märka av effekterna av ett varmare klimat. En avgörande fråga är om en global omställning i konsumtionen av animaliska proteinkällor går att åstadkomma inom de närmaste årtiondena.
Under de senaste tio till tjugo åren har därför intresset för så kallade ”alternativa” proteinkällor ökat, med förhoppningen att många av de livsmedel som baserar sig på animaliska proteinkällor kan ersättas av mer hållbara alternativ. Ett sådant alternativ är svampprotein (mykoprotein), vilket utvinns från svampmycel som odlas på socker i stora bioreaktorer. En stor fördel med svampprotein jämfört med animaliska proteinkällor är att svampmycelet kan bilda sitt eget protein direkt från socker och oorganiska kväveföreningar såsom ammoniak eller nitrat. Detta innebär att man inte behöver mata svampen med protein och därför inte heller får samma ”proteinläckage” som vid köttproduktion. Svampprotein började säljas i mitten av 1980-talet i Storbritannien och är idag ett etablerat livsmedel även i svenska mataffärer.
Den nya studien i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature visar att det skulle räcka med att ersätta måttliga 20 procent av det nötkött vi äter idag med svampprotein för att märkbart minska nötköttskonsumtionens förväntade miljöpåverkan under de kommande 30 åren. Studien utfördes av forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research under ledning av Florian Humpenöder, i samarbete med SLU-forskaren Tomas Linder.
Enligt Tomas Linder är resultaten lovande eftersom de dels förlitar sig på en redan etablerad livsmedelsprodukt, och dels förutsätter en mindre radikal omställning i kosthållningen som kan vara mer acceptabel för personer som annars är ovilliga att helt sluta äta nötkött.
– Jag tillämpar redan studiens slutsatser bokstavligen i min matlagning, säger Tomas Linder. Numera använder jag bara hälften så mycket nötfärs när jag lagar köttfärssås eller chili con carne – resten har jag bytt ut mot svampprotein. Det går också jättebra att ersätta åtminstone en tredjedel av nötfärsen med svampprotein när man lagar köttbullar eller pannbiff utan att förlora vare sig smak eller munkänsla. Det är bara att tina och finhacka svampproteinet, blanda det med de andra ingredienserna och steka som vanligt!
Svampmycelet som svampproteinet kommer ifrån odlas på socker och kräver därför fortfarande odlingsbar mark. Men enligt Tomas Linder skulle det även gå bra att odla svampmycel på andra material som skulle kunna revolutionera sättet vi producerar mat på.
– Om vi skulle odla svampmycelet på till exempel ättiksyra istället för socker krävs det helt plötsligt ingen odlingsmark längre. Ättiksyra går nämligen att syntetisera direkt från koldioxid på kemisk väg. I ett sådant scenario blir livsmedelsproduktionen i stort sett oberoende av tillgången på odlingsmark. Dessutom spelar inte klimatet längre någon roll. Det går hur bra som helst att producera svampprotein i en öken, i polarregionerna, under marken eller till och med ute i rymden!
Tomas och studiens övriga författare planerar nu att titta närmare på just sådana mer futuristiska scenarier för att se vad de kan få för konsekvenser för livsmedelsproduktionens framtida miljöpåverkan.
Svampprotein kan tillverkas på många sätt, och svampmycelet kan ”matas” med olika råvaror som behövs för tillväxten. Idag används socker från jordbruksgrödor med tillsatser av mineraler och vitaminer, och oftast äggvita. Tillverkning av ett odlingssubstrat som är helt frikopplat från jordbruksprodukter kräver förstås energi, och detta är därför något som måste finnas med i hållbarhetsanalyserna.
Kontaktperson vid SLU
Tomas Linder, universitetslektor
Institutionen för molekylära vetenskaper; Biokemi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
tomas.linder@slu.se
Artikeln i Nature
Humpenöder, F., Bodirsky, B.L., Weindl, I. et al. Projected environmental benefits of replacing beef with microbial protein. Nature 605, 90–96 (2022). https://doi.org/10.1038/s41586-022-04629-w
Pressmeddelande från Potsdam Institute for Climate Impact Research
Pressbild
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)
Att ersätta delar av köttet med svampprotein är ett sätt att göra en måltid mer klimatvänlig. Foto: Tomas Linder
