Ett nytt beslutsstödsystem kan tala om för lantbrukaren när juverinflammation hos kor är kronisk, vilka fall som kommer att bli kroniska, vilka fall som är förknippade med stora förluster i mjölkproduktionen och vilka ekonomiska konsekvenser detta får. Med hjälp av sensordata har Johan Bonestroo utvecklat nya verktyg i sin doktorsavhandling.
Mastit, eller juverinflammation, är en av de vanligaste och mest kostsamma sjukdomarna inom mjölkproduktionen. Automatiska mjölkningssystem har använts sedan 1990-talet och kan vara utrustade med sensorer som mäter flera olika juverhälsoindikatorer genom att analysera mjölken.
I sin doktorsavhandling har Johan Bonestroo undersökt hur sensordata från automatiska mjölkningssystem kan användas för att utveckla nya sensorbaserade verktyg.
– Målet var att ge stöd till lantbrukaren i beslutsfattande och ge råd hur de bäst ska agerande kring kor med mastit för att minska ekonomiska förluster, säger Johan.
När ska åtgärder sättas in?
I avhandlingen visar Johan att kor med mastit som tillfrisknar vanligtvis gör det inom tre till fyra veckor. Efter den perioden är det inte troligt att kon blir frisk och bonden måste i stället behandla eller slå ut henne.
– Jag tittade även på hur tre vanligt förekommande sensorer i automatiska mjölkningssystem speglar hur mjölkmängden minskar vid en mastit. Sensorerna mäter enzymaktivitet, elektrisk konduktivitet och antalet celler i mjölken.
Mjölkförlusten var liten när värdena var låga för alla tre sensotyperna. Däremot minskade mjölkproduktionen i en ökande takt när sensorerna visade värden över en viss nivå. De här mätningarna kan enkelt visa för lantbrukaren när mjölkförlusterna börjar blir stora och måste åtgärdas.
Utvecklingen av mastit kan förutsägas
Genom att användes sensordata över en längre tid skapade Johan avancerade modeller som kunde förutsäga sannolikheten för att ett mastitfall skulle läka ut av sig självt. Resultaten visade att det var möjligt att förutsäga utvecklingen av mastit på ett bra sätt. De ekonomiska följderna av olika sensorbaserade strategier för att hantera mastit uppskattades också. De kroniska mastitfallen visade sig uppgå till ungefär 50% av de totala kostnaderna för mastit. Det betyder att det är viktigt att ta väl hand om kroniska fall eftersom de har en stor effekt på gårdens ekonomi.
Grunden för ett nytt beslutsstödsystem är lagt
Johan visar att det är möjligt att med hjälp av sensorer ge stöd i beslut för hantering av kor med kronisk mastit. Avhandlingen utgör grunden för ett sådant beslutsstödsystem.
– Beslutsstödsystem kan tala om för lantbrukaren vilka mastitfall som är kroniska, vilka fall som sannolikt kommer att bli kroniska och vilka fall som är förknippade med stora förluster i mjölkproduktionen. Bonden får hjälp att avgöra när det är lönsamt att vidta åtgärder, avslutar Johan.
