Ett första steg mot en europeisk övervakning av åkermark

Till 2030 vill EU avsevärt öka andelen åkermark som brukas hållbart. För att kunna följa upp målet behöver markernas status utvärderas, vilket i sin tur kräver att relevant markdata i EU:s medlemsländer finns tillgängliga. Inom forskningsprogrammet European Joint Programme (EJP) Soil har projektet SIREN kartlagt medlemsländernas indikatorer för markkvalitet och markens ekosystemtjänster, för att ta reda på hur olika länder samlar in och använder markdata. Även referensvärden för dessa indikatorer har kartlagts.

-Att ta reda på hur olika länder samlar in och använder kunskap om sina åkermarker är ett nödvändigt steg för att länderna tillsammans med EU ska kunna arbeta för att markerna håller sig i ett gott skick och för att vi ska kunna uppnå de miljömål som har satts upp, säger Astrid Taylor, forskare vid institutionen för ekologi och medverkande i projektet.

Ansträngningar krävs för att främja jordhälsa

I kartläggningen kunde forskarna se att de vanligast förekommande indikatorerna främst handlade om parametrar för att kvantifiera kol i marken. Även indikatorer kopplat till markbördighet och markföroreningar var vanliga. Däremot saknades bland annat parametrar för att utvärdera den biologiska mångfalden i marken, vilket är en viktig del för att marken ska fungera normalt och tillhandahålla viktiga ekosystemtjänster så som att producera mat och lagra in kol.

-Det är positivt att det finns vissa indikatorer på plats för att utvärdera markernas status i de länder vi undersökte, men fler ansträngningar krävs för att säkerställa att markerna hålls i ett gott skick. Bland annat behöver datainsamlingen breddas till att inkludera markens ekosystemtjänster och funktioner, säger Astrid Taylor.

I de länder där relevant markdata finns tillgänglig, nyttjas den främst i syfte att utvärdera åkermarkernas status och funktioner i relation till miljöförändringar, eller för att understödja policy relaterat till exempelvis markanvändning.

Resultaten från kartläggningen av indikatorernas referensvärden visade att det genomgående saknas flera viktiga referensvärden för markens funktioner och ekosystemtjänster. Särskilt saknas relevanta referensvärden för kol i marken samt kolinbindning.

Mot en europeisk övervakning av mark

I vissa medlemsländer saknas övervakningsprogram för mark. Ett viktigt steg för att beslutsfattare ska kunna ta markrelaterade beslut, och för att EU:s miljö- och klimatpolicy ska kunna följas upp, är att nationella övervakningsprogram etableras i alla medlemsländer. Även insatser för att stärka banden mellan myndigheter och universitet krävs för att förbättra hanteringen och användandet av markdata.

För att på ett bättre sätt utvärdera markernas status på europeisk nivå har forskarna tagit fram ett förslag på ett minimum-dataset som bör finnas i samtliga länder, och som är förhållandevis enkelt att synkronisera med andra länders data. Det handlar bland annat om jordtextur, porositet och skrymdensitet för att utvärdera markens fysiska egenskaper, samt halten av kol, kväve, fosfor, kalium och pH för att utvärdera markernas bördighet.

Även indikatorer för erosion, salinitet, tungmetallföroreningar ingår i datasetet. Datasetet saknar indikatorer för andra typer av föroreningar, biologisk mångfald och vattenreglering, men forskarna rekommenderar att sådana indikatorer också bör inkluderas.

-Vi hoppas att resultaten av vårt projekt kan göra verklig nytta för att förbättra insamlingen och användandet av markdata på europeisk nivå, och att det kan vara ett bra stöd till policyutveckling, avslutar Astrid Taylor.