Markens roll för klimatet på agendan när forskare från hela Europa samlades

EU har pekat ut våra marker som en nödvändig lösning på de utmaningar som vi idag ser kopplat till klimat och biologisk mångfald. Därför har flera stora satsningar för att förbättra markernas status presenterats av EU-kommissionen. Satsningarna innefattar bland annat en strategi och en så kallad mission. Forskningen spelar en viktig roll i EU:s ambitioner genom att hitta lösningar som kan bidra till ett hållbart jordbruk. Därför satsar EU även på att stärka markforskningen, inte minst genom EJP SOIL.

Vid SLU leds arbetet med EJP SOIL av institutionen för mark och miljö, där ett särskilt ansvar för det kapacitetsbyggande arbetet är placerat. Det innebär framför allt utbildning av unga forskare.

Vid forskningsdagarna 2022 deltog drygt 100 forskare från hela Europa från de totalt 24 länder och 26 universitet och forskningsinstitut som deltar i programmet. Dessutom närvarade representanter från EU-kommissionens generaldirektorat för miljö respektive jordbruk, EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum samt Europeiska miljöbyrån.

Fokus på markkvalitetsindikatorer och kolinlagring

Under forskningsdagarna diskuterades flera av de cirka tjugotalet projekt som programmet omfattar. Två större teman var dock dominerande – markkvalitetsindikatorer som kan användas för att utvärdera åkermarkernas status och kolinlagring i åkermark. Båda teman är tydliga inslag i EJP SOIL.

EU anser att framtagandet av indikatorer som kan utvärdera markernas status är en nödvändig åtgärd för att kunna uppnå uppsatta miljö- och klimatmål. Flera projekt inom programmet kopplar an till den ambitionen, exempelvis SIREN och SERENA. Inom EJP SOIL pågår just nu även ett arbete där data från LUCAS, den europeiska markinventeringen, jämförs med nationell markdata i syfte att på sikt kunna synkronisera och stärka användningen av relevant markdata på EU-nivå. En diskussion togs upp där man lyfte utmaningen att inte förbise skillnader i markegenskaper på såväl nationell nivå som region- och gårdsnivå.

Flera projekt studerar även kolinlagring, exempelvis genom att undersöka effekten av mellangrödor för ökad kolinlagring och testa olika sätt att uppskatta kolhalten i mark. En aktuell fråga som diskuterades under forskningsdagarna var olika affärsmodeller för carbon farming, det vill säga jordbruksmetoder som gynnar kolinlagring. En paneldebatt ingick också där man kritisk diskuterade carbon farming – för att utveckla ett hållbart jordbruk behövs ett holistiskt perspektiv där hänsyn inte enbart tas till kolinlagring utan även till bland annat näringsämnenas kretslopp samt hushållning av vattenresurser.

Brygga mellan forskning och policy

EJP SOIL har ett tydligt fokus på forskning för att ta fram kunskap som kan bidra till nya effektiva metoder som kan inkluderas i framtida stöd, affärsmodeller och andra styrmedel för bättre markkvalitet. Under forskningsdagarna förtydligades att programmet spelar en viktig roll i EU:s miljö- och klimatarbete. Den forskning som bedrivs inom programmet svarar på de behov som EU tillsammans med deltagarna har identifierat. Forskarna försöker arbeta fram en kunskapsbas som kan ligga till grund för såväl beslutsfattande som lantbruk.

Det är många länder som deltar i varje enskilt projekt vilket gör att forskningsresultaten kommer vara representativa för en gradient över Europa. Resultaten väntas därför kunna inkluderas i relevant EU-policy, så som den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det finns många utmaningar att tackla där diskussioner med alla aktörer i jordbruket har en viktig roll att spela. Det handlar om att ta fram relevant kunskap som kan bidra till odlingsmetoder som långsiktigt stärker markens kvalitet, och om hur den kan implementeras via den gemensamma jordbrukspolitiken på ett sätt som gynnar produktion och miljö. För Sveriges del är SLU:s nationella markhubb, en referensgrupp knuten till EJP SOIL, det centrala forumet för både resultatförmedling och för viktiga diskussioner kring rollen för EJP SOIL och dess innehåll. Ambitionen är att involvera olika intressenter för att påverka forskningens inriktning och policyutveckling.