Nytt radarpar utvecklar modeller för skogsskador

– Jag hoppas att kunna hjälpa till att förstå hur skogen kan påverkas av bränder och stormar i ett klimat som förändras, säger Narayanan Subramanian, som är kunnig på Heureka och även andra kompletterande modeller som beskriver hur klimatet förändras.

Han kom som MSc-student från Indien och blev kvar i Sverige. Doktorandarbetet handlade om simulering av skogsskador som till exempel storm. Hur skulle till exempel skogen utvecklas om vi fick en storm av Gudrun-omfattning var 20:de år?

Ett av hans kommande projekt handlar om att integrera en modell som kan simulera skogsbrand i Heureka. Målet är att kunna testa olika intensitet och frekvens av skogsskador som brand och storm.

– Förutom skogsbrand och stormskador måste klimatförändringar integreras. Vi kan inte separera de sakerna från varandra, säger Narayanan Subramanian. Skogsägare ska kunna testa till exempel olika avverkningsscenarier för att få mer förståelse för risker.

Han bidrar också till att förbättra Heurekas klimatkänslighet genom att förena det med den australiensiska klimatmodellen 3PG.  Arbetet kommer att användas vid framställandet av SKA22, de skogliga konsekvensanalyser som Skogsstyrelsen låter ta fram med jämna mellanrum.

– Vi kompletterar varandra kunskapsmässigt. Narayanan har inriktning mot klimat och jag mot biologisk mångfald, säger Johanna Lundström som i grunden är ekolog och disputerad i naturvårdsbiologi. Jag började min forskning kring skogliga reservat och vilka egenskaper de ska ha om man vill bedriva kostnadseffektiv naturvård. Sedan dess har jag kommit att jobba mycket med skoglig planering och då frågor som t.ex. hur man ska planera och utforma skyddszoner kring vattendrag och vilka konsekvenser ett ökat behov av bioenergi och uttag av grot får på olika värden i skogen.

Sedan fyra år tillbaka är hon biträdande programchef på SHa som har ansvar för att förvalta och utveckla Heurekasystemet, så hon kan också verka som en brygga mellan Heureka och de analysbehov som identifieras inom SLU Skogsskadecentrums verksamhet

– Det här kan bli väldigt bra, för redan innan Skogsskadecentrum tillkom hade vi identifierat ett behov av att utveckla Heureka för att bättre kunna hantera risker och osäkerheter som är kopplade till klimatförändringarna, till exempel olika typer av skogsskador. Vi vet en del om problemen men vi har inte nog med forskning för att kunna modellera dem.

Det finns också ett behov av att göra bättre simuleringar av alternativa skötselmetoder, konstaterar hon.

– Om man upplever att det har varit för likriktad skogsskötsel och vill försöka sprida riskerna, kanske använda andra trädslag och skötselmetoder så har vi svårare att simulera det. Så det är något som också behöver utvecklas, säger Johanna Lundström.