Rollen för buffertremsor vid vattendrag

Trots insatserna från miljöförvaltningar och lagstiftningen som arbetar för vattenskydd har den ekologiska statusen i europeiska sötvatten minskat med 50 % under de senaste decennierna. Försämringen är resultat av en fragmentering av de olika habitaten, en fragmentering som i sin tur beror på en intensifierad markanvändning. Dessutom tillkommer klimatförändringarna som ytterligare försämrar förutsättningarna för en god ekologiska status. Försämringarna gäller inte bara i ekosystem i vatten, utan också i livsmiljöer bredvid och längs vattendraget eller "stranden", de så kallade buffertremsorna. När träd och buskar blir borttagna från buffertremsor kan det få negativa konsekvenser på näringsämnenas kretslopp, erosion, mikroklimat och livsmiljökvalitet. Det påverkar den biologiska mångfalden i ekosystemen både i vattnet och i buffertremsorna. De olika systemen i vattendrag och strandkanter kan förbindas i så kallade meta-ekosystem inom vilka det finns ett flöde av näringsämnen och material. Vid en fragmentering innebär det att djur som lever i skydd av strandskogens skugga kan bli hindrade i jakten på föda eftersom de inte längre har tillgång till samma meta-ekosystem. Näringsväven blir skadad eller förstörd.

I sin avhandling undersökte Jasmina Sargac hur buffertremsor påverkar sammansättningen av bottenlevande djur och spindlar som lever vid strandkanten, och om kopplingarna i näringsväven mellan dem. Hon undersökte om implementering och underhåll av strandbuffertar är tillräckliga som en lokal förvaltningsåtgärd för att förbättra ekologisk status, eller om alternativet med åtgärder längre uppströms i avrinningsområdet är bättre. Sargac studerade även vilka variabler som är viktiga för de olika observerade effekterna.

Resultaten från både svenska och europeiska vattendrag visade att buffertremsor har en positiva effekter på habitaten. Dessutom innehåller avhandlingen bevis på starka kopplingar i näringsväven. Kopplingarna bestod i en länk mellan vuxna vatteninsekter (t.ex. dagsländor och nattsländor) som för vidare viktiga omega-3-fettsyror då de blir mat för landlevande rovdjur (spindlar). Fynden tyder på att lokala åtgärder skulle kunna vara tillräckliga för att mildra en del av påverkan som kommer från omgivande jordbruksmark, detta gäller i särskilt  hög grad organismer som lever vid strandkanten - jämfört med till exempel fiskar.

Avhandlingen av Jasmina Sargac ger vetenskapligt baserade bevis för att rehabilitering och implementering av buffertar bevarar funktion hos våra vattendrag och strandområden till framtida generationer.