I skogen pågår ständigt tysta konversationer mellan mark och träd om vad träden önskar och vad marken kan ge. Dessa samtal om markens resurser kan berätta hur skogen kommer att hantera framtida klimat. Inom SPARC projektet pågår ett arbete med att koppla samman en modell som tittar på vad som sker i marken med Heurekasystemets möjlighet att skriva fram skog.
Ett träd som svettas kan inte förflytta sig till vatten, det lägger istället in en beställning till marken om mer vatten och näring sen svarar marken vad den har i lager och kan bidra med. De här konversationerna om vatten, kol och näring kallas för cykler och är något som Salim Belyazid vid Stockholms universitet studerat under en längre tid. Tillsammans med andra forskare har han utvecklat en modell för dessa cykler: - ForSAFE är en processbaserad modell som beskriver det självstyrande system som naturen utgör. Genom att studera vad som finns i marken, vädret och skogsskötsel kan ForSAFE se vilka förutsättningar träd har att ta tillvara på ljuset som driver tillväxten. Finns det tillräckligt med näring och vatten kan fotosyntesen pågå utan problem, men är det varmt utan nederbörd blir trädet istället stressat för det svettas men kan inte som en människa förflytta på sig till mer gynnsamma förhållanden, berättar Salim.
Figurtext: De olika komponenterna och cyklerna som ForSAFE tar i beaktande.
Modellen ForSAFE består av ett antal ekvationer som bygger på många olika försök både i labb och fält och använder sig av mycket information från olika håll. Från SLU kommer information om marken från Riksskogstaxeringen och markinventeringen, skogsskötselinformation kommer främst från Skogsstyrelsen och information om väder och klimat kommer från SMHI. Att information som väder hämtas kontinuerligt från SMHI gör att modellen kan gissa sig till konversationerna närapå timme för timme.
Framtidsspaningar med IPCC och Heurekasystemet
För att kunna titta på framtida tillstånd så kommer Salim och hans kollegor inom SPARC-projektet att använda sig av de IPCC:s rapporterna som tittar på de trender som klimatförändringarna pekar på. Rapporterna kommer att ligga till grund för att se hur förutsättningarna med nederbörd, sol, vatten och näring till våra skogar kommer att se ut framgent. Den informationen kan sen användas för att se vilka resurser marken kommer att kunna erbjuda träden i ett förändrat klimat. – När vi vet vad vi kan vänta oss i fråga om nederbörd och framtida klimat kommer ForSAFE att kunna användas tillsammans med beslutstödsystemet Heureka som en modell för framtida tillväxt, förklarar Salim.
Heurekasystemet arbetar med information om skogens nutida tillstånd från inventeringar och skriver fram dem med hjälp av olika modeller av skötselstrategier och ger sedan en fingervisning om hur skogen kan komma att se ut i framtiden givet de olika modeller och strategier som använts.
Första steget i arbetet att föra samman ForSAFE och Heurekasystemet är att använda information från samma inventerade plats från 1990-talet och sedan skriva fram den platsen i både modellen och systemet till nutid och jämföra det med hur det blev i verkligheten. Det är här i projektet forskarna befinner sig nu. Eftersom ForSAFE och Heureka är byggda på så olika sätt blir nästa steg att göra ett programbibliotek (dynamic-link library) som kan se vad Heureka gör och sen kalla in information från ForSAFE som dubbelkollar att det blir rätt vad gäller framtida klimat. Finner den att Heureka exempelvis inte räknat rätt på tillväxten så kommer biblioteket att rätta till det.
Hör Salim berätta mer om hur kopplingen ska se ut, vad som gör arbetet i SPARC-projektet så unikt både vetenskapligt och samhällsmässigt samt vad han skulle vilja att alla visste.
ForSAFE och Heurekasystemet kombineras
Salim Belyazid berättar mer om hur kopplingen ska se ut, vad som gör arbetet i SPARC-projektet så unikt både vetenskapligt och samhällsmässigt samt vad han skulle vilja att alla visste.
- Samarbetet med Salim och ForSAFE kommer även förstärka Heurekas nya granbarkborreindexet som kom i version 2.18. Det kommer leda till att indexet tar hänsyn till torka, så vi bättre kan se hur klimatet påverkar risken för utbrott och skador förklarar Jeannette Eggers.
Detta arbete sker inom ramen för ytterligare ett projekt med pengar från det nystartade SLU Skogsskadecentrum. Mer om det i kommande nyhetsbrev.
I nyheten ”Tysta samtal kan skvallra om hur skogen kommer klara klimatförändringar” berättar vi om en hybridmodell som sammanför processbaserade och empiriska modeller för att beräkna tillväxt.
